Hela populationer riskerar att dö ut när klimatet förändras
Hur påverkas livet i haven av ökande temperaturer? Forskare från Göteborgs universitet varnar för att hela populationer kan dö ut när klimatet förändras – deras hjärtan klarar inte värmen.
Den globala uppvärmningen drabbar även det marina livet. Men hur mycket värme klarar fiskar?
Andreas Ekström, som är forskare på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, har tillbringat tre somrar vid den invallade del av skärgården utanför Forsmarks kärnkraftverk som kallas Biotestsjön. Här har han undersökt hur abborrar påverkas av det varmare kylvattnet från kärnreaktorerna jämfört med abborrar i det kallare havet utanför. ANDREAS EKSTRÖM BESKRIVER Biotestsjön som ett fönster mot en varmare framtid. Abborrarna i sjön har anpassat sig och var i hans studier inte alls så känsliga för värme som abborrar i den omgivande skärgården. Sannolikt spelar fiskarnas hjärtan en viktig roll för deras förmåga att hantera ökande temperaturer, förklarar Andreas Ekström. ANDREAS EKSTRÖM
– Vid för höga temperaturer kan fiskhjärtats pumpförmåga försämras. Hjärtat klarar inte att pumpa nog med syrerikt blod ut i kroppen. I Biotestsjön tycks dock abborrarnas hjärtan pumpa bättre vid höga temperaturer, samtidigt som de har utvecklat ett effektivare sätt att omsätta energi i hjärtat jämfört med abborrar utanför. HANS SLUTSATS ÄR att abborren troligen kommer att klara ökande temperaturer relativt bra. Men värmekänsligare arter har sämre förutsättningar. De som inte kan flytta till kallare vatten riskerar utrotning, och hela fiskbestånd kan dö om temperaturen överskrider en viss gräns.
Också smådjur som kräftdjur och andra ryggradslösa djur har en övre gräns för vilka temperaturer de klarar. Andreas Ekström varnar för att ett ekosystems tolerans till ökande temperaturer kan avgöras av enskilda arter av exempelvis kräftdjur, som i många ekosystem utgör en viktig födokälla för fisk. Ett utdöende av sådana arter kan därför få förödande konsekvenser.
Erik Sandblom, lektor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, leder projektet vid
Alla kärnkraftverk släpper ut stora mängder kylvatten, oftast ut i havet. Vid Forsmark valde man på 1970-talet att valla in kylvattnet från reaktor 1 och 2 med sprängsten, som byggdes mellan naturliga öar en bit ut i skärgården, för att kunna studera effekten av uppvärmningen på kustmiljön. Reaktor 1 och 2 pumpar ut 90 kubik i sekunden i det invallade området, Biotestsjön. Här är därför vattnet på vintern 8-10 grader varmare än havet utanför då kärnkraftverket körs på högre effekt, sommartid 3-5 grader varmare. Tidigare fanns galler som hindrade större fiskar från att vandra in och ut. Detta togs bort 2004 och sen dess är Biotestsjön ett så kallat semislutet system. Biotestsjön som nu är inne på sitt sjunde år.
– Det här är en extremt komplex fråga som påverkar på alla ekologiska nivåer. Vårt fokus är hur fiskars fysiologi påverkas när de värms upp. Eftersom fiskar är växelvarma, ökar deras kroppstemperatur och syrebehov i takt med att temperaturen i vattnet ökar. Men vid höga temperaturer kan syreupptagningsförmågan försämras och begränsa djuret. Vi kan lära oss vilka de bakomliggande mekanismerna är som gör att vissa arter kan anpassa sig och klara sig bättre än andra.
Kallvattenarter, som exempelvis laxfiskar, gynnas inte av uppvärmningen.
– Till detta kommer andra stora miljöproblem i havet, som syrefattiga bottnar som breder ut sig och sjunkande syrehalt i vattnet. Vi studerar interaktionen mellan ökad temperatur som gör att fisken behöver mer syre, samtidigt som syrehalten minskar. Om du lever i en varmare miljö och hanterar det bra, men det kommer ytterligare en stressfaktor ovanpå det, är du då lika bra på att hantera temperaturökningen? Utöver detta påverkar klimatförändringen salthalten, och haven försuras. I dagsläget har vi väldigt dålig koll på hur olika miljöfaktorer interagerar och påverkar fiskarnas fysiologi och överlevnad, säger han.
”Vid för höga temperaturer kan fiskhjärtats pumpförmåga försämras. Hjärtat klarar inte att pumpa nog med syrerikt blod ut i kroppen” Forskare på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet