Göteborgs-Posten

Berlins viktigaste svensk

- LARS HJERTBERG vg@gp.se

Någon på Paul Robeson strasse ett stenkast från Schönhause­r Allé fick en gång den briljanta idén att kombinera sitt kafé med en tvättinrät­tning.

Det är först när jag kört igång ett 40-graderspro­gram och väntar på mitt kaffe som jag inser att tjejen med talanger för såväl mangel som muffins heter Ronja.

– Ursäkta mig. Har du möjligen läst Astrid Lindgrens böcker?

– Jo, jag förstår vad du menar, säger Ronja och ställer en liten mjölkkanna på min bricka.

– JAG HAR SÄRSKILT starka minnen av Bröderna Lejonhjärt­a, men – och nu blir du kanske besviken – mitt namn stavas Ronia, inte Ronja.

När jag lunkar hem mot min lilla lya på Malmöerstr­asse tycker jag mig ändå ha fått en signal från paradislan­det Nangijala att den här dagen ska gå i blågula färger, helt utan blekningsm­edel.

Att Berlin ända sedan 1800talet haft stark dragningsk­raft på kreativa skandinave­r är allmänt känt. Flertalet har nog haft ädla och rena syften – musicerat, målat och skrivit i hopp om högre mål och en växande publik. Andra har attraherat­s av undergroun­dkänslan, möjlighete­n att anonymt försvinna in i mängden. NÄR EXEMPELVIS författare­n Vilhelm Ekelund 1908 löste biljett till den tyska metropolen var han på flykt undan ett hotande fängelsest­raff. Den skånske poeten hade hamnat i slagsmål med en göteborgsk polis. Sånt går sällan väl och Ekelund återvände inte hem till Sverige förrän 1921.

August Strindberg steg för sin del av tåget på Stettiner bahnhof redan hösten 1892. Äktenskape­t med Siri von Essen hade upplösts i september och nu sågs Strindberg allt oftare trösta sig på vinstugan Zum Schwarzen Ferkel (Den svarta grisen) i hörnet av Unter den Linden och Wilhelmstr­asse. FÖLJANDE VÅR STOD Strindberg brudgum igen, men äktenskape­t med Frida Uhl blev både kort och kaotiskt.

Ekelund och Strindberg i all ära – den svensk som genom alla år mest målmedvete­t, och med störst avtryck, bedrivit underjordi­sk verksamhet i Berlin är för de allra flesta helt okänd. Han hette Alfred Frederik Elias Grenander och föddes i Skövde en sommardag 1863.

Fadern som var riksdagsma­n tillbringa­de mycket tid i Stockholm och så småningom etablerade sig även den övriga familjen i huvudstade­n. Där började Alfred läsa på Byggnadsyr­kesskolan men lockades 1885 till mer avancerade studier i Berlin.

Den unge svenskens förmågor väckte snart uppmärksam­het och från 1902 kom han att bli den ledande strategen bakom det tunnelbane­nät som spred sig över staden. MÅNGA AV GRENANDERS cirka 70 stationsby­ggnader gör sitt jobb än idag. Själv tog jag mig en närmare titt på Wittenberg­platzstati­onen alldeles nära det väldiga varuhuset KaDeWe (Kaufhaus des Westens).

Över en lunchlåda med nudlar och grönsaker får jag gott om tid att betrakta folklivet där linjerna U1och U2 möter U15.

Den som tar U1 söderöver kan förresten vid ändstation­en Krumme Lanke beundra ett av Grenanders allra sista och vackraste verk. En modernisti­sk skapelse som invigdes i juletid 1929.

Att bege sig ner i Berlins Ubahnsyste­m kan verkligen leda till fantastisk­a upplevelse­r. Ni skulle till exempel varit med en sen tisdagseft­ermiddag på Stadtmitte­s station när en bedagad dam bjöd arior med inlevelse som av allt att döma en gång beundrats på betydligt större scener. DAGEN INNAN rapportera­des det i pressen att delar av det irländska arenabande­t U2 helt oannonsera­t stannat till på Deutsche Opers station – just längs U2-linjen – och levererat en minikonser­t för häpna resenärer. Bono sjöng Bloody Sunday på en tisdag och kom av allt att döma undan med det utan protester.

Den som söker historisk musikmark kan förstås också leta sig upp till dagsljuset vid Potsdamer Platz. På Köthener strasse 38 ligger den berömda Hansastudi­on där David Bowie i slutet av 1970-talet spelade in tre historiska album. ”VI KAN TYVÄRR inte ta emot några spontanbes­ök ” läser jag på en skylt i jugendhuse­ts entré.

Därför kan vi känna oss trygga med att det var välplanera­de dagar när svenska Kent 2009 checkade in för att spela

in nytt material, och säkert också när Joakim Thåström tidigt 2017 löste biljett till Potsdamer Platz för maximal fingerspit­zengefühl på sitt tionde soloalbum.

Han hette Alfred Frederik Elias Grenander och föddes i Skövde en sommardag 1863

 ??  ?? ALFRED GRENANDERS STATION VID WITTENBERG­PLATZ.
ALFRED GRENANDERS STATION VID WITTENBERG­PLATZ.
 ?? Bilder: LARS HJERTBERG ?? HANSASTUDI­ON PÅ KÖTHENER STRASSE 38.
Bilder: LARS HJERTBERG HANSASTUDI­ON PÅ KÖTHENER STRASSE 38.
 ??  ?? ALFRED GRENANDERS STATION VID OLYMPIASTA­DION.
ALFRED GRENANDERS STATION VID OLYMPIASTA­DION.
 ??  ?? GATUSKYLTA­R MED SVENSKT INFLYTANDE.
GATUSKYLTA­R MED SVENSKT INFLYTANDE.
 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden