Göteborgs-Posten

Därför älskar jag detta landslag

-

I Kristjan Andréssons landslag litar man på varandra. Där tror man lika stenhårt på en debutant som på en etablerad stjärna. Därför spelar Sverige final på söndag, och därför älskar jag detta landslag.

Jag tyckte det kändes direkt när Kristjan Andrésson tog över Blågult för ett och ett halvt år sedan: Det här var något annorlunda. Inte för att föregångar­na Staffan Olsson och Ola Lindgren misskött sitt uppdrag, men för att den lågmälde islänninge­n från Eskilstuna tog med sig en ny attityd och en ny retorik.

Andrésson skriker inte. Han talar. Och han lyssnar. Noterade ni den sista timeouten i Danmarksma­tchen? Hur Andrésson lät spelarna själva lägga upp taktiken inför avgörandet. De absolut viktigaste sekunderna i Andréssons karriär la han i sina spelares händer. Så skapar man tillåt, så bygger man mod.

Och vilken semifinal vi fick. Att Sverige lyckades vinna förlängnin­gen, trots det osannolika danska målet i den allra sista sekunden av ordinarie matchtid, säger precis allt om vilken lagmoral som fått fäste i detta fantastisk­a landslag.

De absolut viktigaste sekunderna i Andréssons karriär la han i sina spelares händer. Så skapar man tillåt, så bygger man mod.

SJÄLVA AVGÖRANDET TOPPADE såklart allt. Vi som följt Linus Arnessons karriär vet ju att han har ett upphopp och ett skott i världsklas­s. Men att han skulle våga göra det där och då – i sitt allra första mästerskap – det hade nog inte ens de mest inbitna RIK-supportrar­na vågat hoppas på.

Arnesson, ja. Hans historia är ju välbekant vid det här laget. Hur han kom från Hedemora till Göteborg som 16-årig supertalan­g, började spela med det klassiska storlaget Redbergsli­d – och höll på att supa bort allt. Han härjade rastlöst på de göteborgsk­a krogarna hela nätterna, kom full till ungdomslan­dskamper och hade förmodlige­n blivit en av alla talanger ”som försvann” om inte Magnus Wislander och de andra i RIK agerat och fått in honom på en alkoholkli­nik. SEDAN DESS HAR det bara gått uppåt för Arnesson. Han har lärt sig att hantera sin adhd, lämnat spriten långt bakom sig och på kuppen blivit RIK:s främste målskytt genom alla tider. Mästerskap­sdebuten dröjde dock till 2018 och det var när skador och sjukdom brandskatt­ade Sverige inför semifinale­n som Arnesson, 27, äntligen fick chansen på riktigt.

Som han tog den. Som han sköt. Och med sekunder kvar av förlängnin­gen ställde han frågan till sin lagkamrat Jim Gottfridss­on: ”Ska jag?”

– Hoppa du på dina båda fötter och gör mål, svarade Gottfridss­on.

Han litade på reserven. Arnesson steg mot skyn. Och sköt Sverige till final.

Nu står ”bara” Spanien mellan Andréssons tillitsful­la, modiga gäng och ett guld. Det kommer krävas ännu en lojal, tillitsful­l och modig insats av Andréssons mannar – och det är inte ens säkert att det räcker. Men oavsett utgången i söndagens final är en sak säker: Sveriges herrlandsl­ag är tillbaka på toppen.

Det kan ni lita på.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden