Alicia Vikander är rörd av hyllningen i hemstaden
de omständigheter, är av samma kött och blod men ändå utvecklas till så olika personer. Eftersom de är familj finns det också en förväntan: de måste förhålla sig varandra.
DE TRE ROLLER Lisa Langseth hittills skrivit för Alicia Vikander har alla gett henne fritt spelrum att hänge sig åt sina fantasier:
– Jag aktiverar någon slags intuitiv fantasi när jag läser manus. Försöker förstå berättelsen och hitta impulsen till varför människorna fattar de beslut de gör i livet. Lisa ställer också alltid så viktiga moraliska frågor i sina filmer vilket är kul.
TROTS ATT ALICIA Vikander förbereder sig oändligt inför varje ny roll vet hon aldrig riktigt vad som är att vänta när filminspelningen väl drar igång.
– Är det som i det här fallet en regissör jag kan lita på full ut och fantastiska skådespelare som Eva Green och Charlotte Rampling då blir det ren magi att kasta sig ut i. Kan det vara skrämmande att förlora kontrollen?
– Ja men det är det jag försöker göra i alla mina roller. Det är det som är konst. Att vara i limbo och inte veta vad som ska ske. Jag försöker alltid hitta något äkta. Det är lätt att bara reprisera något som funkade bra förut, men det är i limbolandet som det intressanta sker. Det är hela tiden dit jag försöker pusha mig. Är det därför du så lätt hoppar mellan olika roller? Från känslomässigt kontrollerade Ines i Euphoria till utagerande Lara Croft i Tomb Raider?
– Jag är lyckligt lottad som får det: kasta mig in i nya roller, nya kontexter och genrer. Viljan att utmana sig själv bidrar såklart. Det finns ingen annan möjlighet för mig, för att få känna de där nerverna. EUPHORIA KRETSAR KRING ett väldigt allmängiltigt men ändå märkligt tabubelagt ämne: döden. – Så är det alltid med Lisa, hon väljer alltid sådana ämnen. Det är som att öppna Pandoras ask och titta rakt ner i mörkret, säger Alicia Vikander och ser närmast upprymd ut medan hon och regissören fortsätter sitt böljande samtal där de ivrigt fyller i varandras meningar.
– Jag förvånas över att vi lever i ett samhälle där vi så sällan pratar om döden. Det finns så mycket människoskam. Så fort vi inte förstår något då vill vi inte prata om det, konstaterar Alicia Vikander.
För inte så länge sedan var hon med i tv-såpan Andra Avenyn. Nu har hon vunnit en Oscar. Hur hanterar du kändisskapet?
– Jag har fortfarande ungefär samma människor runt mig då som nu och har svårt att reflektera över framgången. Den där publika världen är väldigt skild från verkligheten.
– Det är kul att träffa nya människor, men jag har svårt att vänja mig vid alla bilder som tas och läggs ut konstant i sociala medier som jag inte själv har.
”Lisa väljer alltid sådana ämnen. Det är som att öppna Pandoras ask och titta rakt ner i mörkret.”