Östersjön på väg att förvandlas till en insjö
Brunare, sötare, surare, varmare – klimatförändringarna har börjat förvandla Östersjön till en insjö. Men även västkusten påverkas. Redan i dag ökar arter som gynnas av varmare vatten.
Närmast utanför kärnkraftverken är vattnet varmare än det omgivande havet, vilket beror på utsläppen av varmt kylvatten. Sådana områden, som Biotestsjön utanför Forsmark kärnkraftverk, ger forskarna möjlighet att studera hur kustekosystemen påverkas av höjda vattentemperaturer. Och de får samtidigt en inblick i hur Östersjön kan komma att se ut om 200 år, när klimatförändringarna höjt temperaturen i hela havet. JENS OLSSON, FORSKARE vid Institutionen för akvatiska resurser och koordinator för miljöanalysprogrammet Kust och hav på Sveriges lantbruksunversitet (SLU), berättar att man utanför kärnkraftverken Oskarshamn och Forsmark ser en stor dominans av sötvattenarter som mört och abborre. Jämfört med havet utanför finns här inte bara fler av dessa fiskar - de växer dessutom snabbare. Samtidigt kan nya arter som egentligen inte trivs i Östersjön etablera sig. REDAN NU SYNS även förändringar vid andra delar av kusten som inte påverkas av kylvatten.
– Vi har sett en gradvis förändring sedan 1970-talet av ett ökat inslag av arter som gynnas av varmare vatten, såsom braxen, gös, abborre. Även storspigg har ökat jättemycket. Samtidigt minskar arter som föredrar kallare vatten, som torsk och strömming. Det pekar mot att Östersjön blir alltmer lik en insjö, säger Jens Olsson. Hur påverkas västkusten?
– Mindre syrekoncentration och högre vattentemperaturer innebär förändringar av arters förekomst och utbredning. Vi har redan sett en ökning av arter som gynnas av varmare vatten längs västkusten, som fjärsing och japanskt jätteostron, som dör vid isvintrar men överlever vid varmare vintrar. Utanför Ringhals kärnkraftverk har vi till och med sett minitonfiskar.
– Vi vet att fiske av rovfiskar leder till starka kedjereaktionerna i näringsväven, säger Anna Gårdmark, professor vid Institutionen för akvatiska resurser på SLU.
– Det visar att det är viktigt att förstå hur även klimatförändringar påverkar samspelet mellan olika arter, och inte bara titta på en art i taget. Även om fiskbestånden också påverkas av faktorer som övergödning och överfiske, ser vi redan långtidseffekter av lägre salthalt och större områden med syrefria bottnar. HENNES FORSKARGRUPP HAR nyligen visat att uppvärmningen fullständigt kan förändra en populations storlekssammansättning.
– Om man höjer temperaturen påskyndas biologiska processer. Nytt i vår forskning är dock att detta inte sker likadant hos alla individer, utan beror på art och storlek. Sådana förändringar kan ha konsekvenser både för fångstbarhet i fiske (vars fångster och lönsamhet ofta beror på hur stora fiskarna är) och för samspelet mellan fisken och andra arter. Storleken på en individ påverkar exempelvis hur mycket den kan äta, hur mycket energi som går åt och sannolikheten att bli uppäten av en annan fisk.
– De här processerna påverkar också hur mycket fortare en fisk verkligen växer i varmare vatten. Vår forskning har visat att alla temperaturökningar därför inte har samma effekt på alla individer och populationer ens inom art. Samspelet mellan individer spelar också en avgörande roll för vilken effekt uppvärmning får på fiskar och fiskpopulationer.