Gymnasieministern vill vända utvecklingen
Sedan 2005 har yrkesprogrammen tappat nästan var tredje gymnasieelev. Enligt gymnasieministern måste politiken, företagen och yrkesvägledarna hjälpas åt för att vända utvecklingen.
– När jag pratar med företag är kompetensbristen alltid problem ett, två och tre, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, under ett panelsamtal i samband med presentationen av rapporten Pluggparadoxen.
I rapporten, som har tagits fram av Västsvenska handelskammaren, har nästan 16 000 ungdomar i Sverige tillfrågats om deras studieval. Nedbrutet på regional nivå framgår det att 37 procent av de västsvenska högstadieungdomarna är inställda på att välja ett yrkesprogram.
I slutändan söker dock endast 26 procent ett yrkesprogram i Göteborgsregionen. I stället söker unga generalistprogram inom exempelvis samhällsvetenskap och naturvetenskap, som leder till högre studier. ÄVEN DRYGT 500 studie- och yrkesvägledare har tillfrågats om varför ungdomar väljer bort program som leder till jobb inom exempelvis hotell, bygg, transport, och omvårdnad.
Enligt vägledarna är programmens sjunkande status den främsta förklaringen.
Även den ”slopade” högskolebehörigheten – som infördes av förra regeringen – lyfts fram som en förklaring till det minskade söktrycket. Även om det fortfarande gick att välja kurser som gav högskolebehörighet uppfattade många att möjligheten togs bort helt. STATISTIK FRÅN SCB visar en markant nedgång i andelen sökande till yrkesprogram vid reformens införande 2011.
Även om Anna Ekström anser att flera utbildningsreformer från den förra regeringen var konstruktiva, fanns det vissa som slog fel, menar hon.
– En sak som blev riktigt tokig var den starka uppdelningen mellan yrkesprogrammen och högskoleförberedande program. Jag tror att vi måste säkerställa att de som har gått yrkesprogram har alla dörrar öppna. Under 2018 satsar vi bland annat 45 miljoner kronor på fler yrkeslärare och på utbildning för yrkeslärare, säger Anna Ekström. I RAPPORTEN LYFTS samtidigt otillräcklig studie- och yrkesvägledning fram som en förklaring till att färre väljer yrkesprogrammen. 40 procent av Sveriges ungdomar känner inte till inom vilka yrkesområden behovet av ANNA EKSTRÖM (S), Gymnasieminister framtida arbetskraft är stort respektive litet.
Enligt Västsvenska handelskammaren behövs mer resurser till studie- och yrkesvägledning samt bättre uppföljning av dess effektivitet. ENLIGT ANNA EKSTRÖM har regeringen redan tillsatt en utredning som ska utveckla studie- och yrkesvägledningen och som ska presenteras 2018.
Bör studie- och yrkesvägledarna
ännu tydligare vägleda unga till yrken med brist på yrkesutbildade?
– I Sverige tycker vi i grunden, och det tycker jag också, att man ska få välja sitt yrke och framtid själv. Men om man väljer ett yrke med svaga framtidsutsikter, så ska man veta det.
Enligt Björn Kalin, enhetschef för Vägledningscentrum i Göteborgs stad, börjar studie- och yrkesvägledarna redan i årskurs sex att diskutera olika yrken med eleverna.
Dessutom menar han att det är vanskligt att tydligt vägleda unga till specifika yrken då arbetskraftsbehovet i olika branscher förändras i allt snabbare takt
– Vi tittar på Arbetsförmedlingens prognoser som sträcker sig endast några år in i framtiden. Som studieoch yrkesvägledare handlar det främst om att ge en bra bild av hur arbetsmarknaden ser ut just nu och koppla detta mot gymnasieprogrammen. Sedan måste vi alltid utgå från elevens egna intressen, säger Björn Kalin över telefon.
”Man ska få välja sitt yrke och framtid själv. Men om man väljer ett yrke med svaga framtidsutsikter, så ska man veta det”
I PANELSAMTALET DELTOG även Sven-Allan Henriksson, personalansvarig, på AH Automation – ett teknikföretag i Kungshamn. Enligt honom måste företag erbjuda fler praktikplatser så att unga får en inblick i yrken med brist på kompetens.
– Vi har en haft ett långt och bra samarbete med skolorna i närområdet. Det skulle underlätta för företag om de får möjlighet att kalla på elever när de har som störst möjlighet att ta emot dem.