Bristen på vårdplatser fortsätter att öka. Nu krävs krafttag, skriver Sveriges läkarförbund.
Vårdkrisen. Nya alarmerande siffror visar att platsbristen på svenska sjukhus ökar. En situation som är fullständigt ohållbar.
Ny statistik från OECD visar att Sverige har lägst antal vårdplatser i hela EU. Och enligt Socialstyrelsen sker en fortsatt ökning av antalet överbeläggningar och patienter som vårdas på fel avdelning. Vi vägrar acceptera att detta har blivit ett normaltillstånd inom svensk sjukvård, skriver Sveriges läkarförbund.
När vi trodde att situationen inte kunde bli värre presenterar OECD och Socialstyrelsen nya alarmerande siffror som visar att antalet överbeläggningar och patienter som vårdas på fel avdelning på grund av platsbrist fortsätter att öka. Riksgenomsnittet för 2016 var 5,2 överbeläggningar och utlokaliseringar per 100 disponibla vårdplatser. För de enskilda landstingen varierar siffrorna stort; från 1,8 per 100 disponibla vårdplatser i Kronoberg till 13,5 i Södermanland.
Vid upprepade tillfällen de senaste åren har vi slagit larm om att situationen på landets sjukhus är akut. Trots det fortsätter vårdplatsbristen att förvärras och fler patienter än någonsin vårdas nu på överfulla avdelningar eller på avdelningar som saknar rätt medicinsk kompetens och utrustning medan köer till operationer och andra behandlingar bara ökar. Vårdplatsbristen hotar patientsäkerheten och ökar risken för vårdskador. I värsta fall leder det till för tidig död.
Inom vuxenpsykiatrin är krisen ett faktum. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, ökade antalet överbeläggningar och utlokalisering inom psykiatrin med 40 procent mellan 2013 och 2015. Häromveckan larmade läkarföreningen i nordvästra Götaland om att patientsäkerheten hotas när vårdplatser hålls stängda.
Samtidigt flyr vårdpersonalen sjukhusen, mycket på grund av den etiska stress de upplever när förutsättningar för att ge god vård saknas. Läkare tvingas till svåra medicinska prioriteringar och värdefull tid som hade kunnat läggas på vård och behandling läggs på att hitta vårdplatser.
Somliga hävdar att beskrivningarna är överdrivna eftersom Sverige levererar medicinska resultat i världsklass. Men de goda medicinska resultaten beror på att läkare och övrig vårdpersonal gör sitt yttersta för att sätta patientsäkerheten främst. Konsekvenserna ser vi i ökande sjukfrånvaro bland landstingens personal, vilket Socialstyrelsens rapport visar.
Anstår inte ett land som Sverige
Den här situationen anstår inte ett land som Sverige 2018. Vi har inte råd att förlora en enda vårdplats till. Enligt OECD:s senaste rapport Health at
a Glance hade Sverige redan 2015 det lägsta antalet disponibla vårdplatser i EU – 2,4 per 1 000 invånare. Bland OECD-länderna har bara Mexiko och Chile färre. Det räcker inte att regeringen och landstingsdirektörer utlovar åtgärder och reformer som kommer ge effekt om ett par år. Läget måste åtgärdas nu.
Sveriges läkarförbund vägrar acceptera att vårdplatsbristen har blivit ett normaltillstånd och att vi har en underdimensionerad primärvård. Vi föreslår:
1. Satsa på en hållbar och utvecklande personalpolitik. Genom att prioritera arbetsmiljön, premiera kompetens och erfarenhet, samt garantera fortbildning kan den del av vårdplatsbristen som orsakas av personalflykt minimeras.
2. Stärk läkares ledarskap för att utnyttja läkares potential att genom medicinsk kompetens och verksamhetsförståelse optimera användningen av begränsade resurser och stötta medarbetarna i de svåra prioriteringar som vårdplatsbristen skapar. Höj också den medicinska kompetensen i första linjen på akutmottagningarna.
Betydligt dyrare i längden
3. Inför en behovsbaserad vårdplatsdimensionering. Antal och fördelning mellan olika vårdplatser ska baseras på analyser av befolkningens faktiska vårdbehov. Det är en nödvändig förutsättning för att undvika problem med överbeläggning och utlokalisering och växande vårdköer över tid. I dag saknar de flesta landsting och regioner underlag och baserar i stället sin dimensionering på kortsiktiga ekonomiska ramar där allt ansvar hamnar i enskilda verksamhetschefers knä. Det är betydligt dyrare i längden.
4. Genomför en nationell primärvårdsreform. Både sjukhusen och primärvården behöver resursförstärkning i dagsläget. På sikt kan dock en stärkt primärvård med patientansvariga läkare och tillräcklig kapacitet för medicinskt omhändertagande minska behovet av både in- och återinläggningar. Därför krävs en nationell primärvårdsreform, för att långsiktigt möjliggöra primärvårdens uppdrag, öka primärvårdens kapacitet, och därmed kunna tillgodose en större del av befolkningens vårdbehov utanför sjukhusen. Landstingen och regionerna har potential att vara drivande i den processen.
5. Inför fast läkarkontakt, för att stärka läkares förutsättningar att genom god patientkännedom och kontinuitet fatta optimala beslut om prevention, vårdnivå och vårdform, och därigenom minska antalet undvikbara in- och återläggningar. Nya siffror från myndigheten Vårdanalys visar att endast 42 procent av befolkningen i dag har en fast läkarkontakt mot 80 till närmare 100 procent i många andra länder.
6. Öka läkarmedverkan i kommunal vård och omsorg. Vi behöver också ökad medicinsk kompetens i den kommunala vården där många sköra äldre, multisjuka och kroniskt sjuka patienter vårdas i hemmet eller på äldreboende. Det skulle avlasta sjukhusvården.
Först då kan vi skapa en god vård
Förslagen syftar till att komma åt orsakerna till vårdplatsbristen samtidigt som de hanterar de akuta problem bristen medför. För att hitta rätt kombination av åtgärder och lokala anpassningar krävs en dialog mellan professionsföreträdare och lokala beslutsfattare. Likväl borgar dessa förslag för att vi kan skapa en god vård som tryggar patientsäkerheten och garanterar en hållbar arbetsmiljö. Det förtjänar både medborgare och vårdpersonal. ■
Vårdplatsbristen hotar patientsäkerheten och ökar risken för vårdskador. I värsta fall leder det till för tidig död.
Samtidigt flyr vårdpersonalen sjukhusen, mycket på grund av etisk stress när förutsättningar för att ge god vård saknas