DÄRFÖR HÄNGER UNGA I NORDSTAN
De flesta unga som hänger i Nordstan under kvällarna lever med psykisk ohälsa i någon form. Det visar en kartläggning som Fältgruppen city presenterade i går.
Annie Billingsdal och Kim Melin arbetar som fältarbetare i City och har under två veckor i februari intervjuat unga som vistas i Nordstan om hur deras livssituation ser ut. Syftet är att få en bild av vilka som hänger där och varför. UNDER EN VANLIG kväll ser de mellan 70 och 120 unga i köpcentret, berättar Annie Billingsdal.
– Vår målgrupp är unga mellan 13 och 21 år i riskzon eller med sociala problem. Vi vill ta reda på vilka deras behov är och se till att de får det stöd de behöver.
För tredje året i rad görs en kartläggning av unga i Nordstan. Det här året har 41 unga intervjuats. Av dem är 15 tjejer och 26 killar. Samtliga tjejer har svenskt medborgarskap, men endast fyra av killarna.
Enligt Annie Billingsdal och Kim Melin stämmer den bilden väl med deras erfarenhet av hur fördelningen ser ut för tillfället.
– Gemensamt för många är att de mår psykiskt dåligt och har det svårt i livet. De säger att de söker sig hit för att de inte känner sig så utanför här. Här är det tillåtet att må dåligt, säger Kim Melin.
Fem av tjejerna säger att stressen över skolan är en av anledningarna till att de mår dåligt. Andra har familjebekymmer.
Bland killarna som svarat på frågorna i kartläggningen är det främst de som har tillfälligt uppehållstillstånd eller väntar på besked som lider av psykisk ohälsa. HÄR MÄRKS en tydlig skillnad från förra årets undersökning. Majoriteten av de ensamkommande som hänger i Nordstan har redan fått ett eller flera avslag. Åtta av de totalt 26 killarna som intervjuats är hemlösa.
– Bland dem finns en utbredd ovisshet och rädsla för vad som kan hända. Det är också svårt för oss i fältgruppen att se vad vi kan göra för dem, säger Annie Billingsdal.
När de frågat ungdomarna vad de vill skicka med till politiker och makthavare svarar en stor del av dem att samhället borde ta ett större och bättre ansvar för de som har flytt till Sverige. MARIE LARSSON, verksamhetschef på social resursförvaltning, säger att många av problemen i Nordstan återkommer år efter år. Det som skiljer ut dagens situation är att samhället inte har samma verktyg att hjälpa dem som är över 18 år och söker asyl.
– Här är samarbetet med civilsamhället enormt värdefullt, då det ofta är de ideella organisationerna som hittar lösningar. Och som kommunen kan stödja genom bidrag.
Samtliga tjejer har svenskt medborgarskap, men endast fyra av killarna