Forskarduo efterlyser brev från Lagerlöf

Selma Lagerlöf fick massor av brev från allmänheten och hon svarade på de flesta.

Två litteraturforskare efterlyser nu den berömda författarens svarsbrev.

Forskningsprojektet Minnen av Selma Lagerlöf startade i januari. Hittills har det kommit in ett 30tal avfotograferade brev från människor som haft dem i sina gömmor.

– Vi fick in ett spännande brev nyligen där Selma Lagerlöf svarar en person som ville skicka in en träsko, berättar Jenny Bergenmar, docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet som leder projektet tillsammans med Maria Karlsson, Uppsala universitet.

Den som delat med sig av brevet är sondotter till en man som skrev till Selma Lagerlöf 1932 och berättade om en lektion i skolan där läraren läste högt episoden där Nils Holgersson tappade sin träsko, och sedan uppmanade eleverna att gå ut och leta efter skon. Ett av barnen kom tillbaka med en upphittad träsko.

I sitt svar tackar Selma Lagerlöf för det vackra brevet som hon ska ”bevara bland sina dyrgripar”, men avböjer vänligt att få träskon skickad till sig.

Projektet är en uppföljning på ett tidigare forskningsprojekt, Läsarnas Lagerlöf, där allmänhetens brev till Selma Lagerlöf kartlades. Sammanlagt finns omkring 40 000 av författarens brev sparade på Kungliga biblioteket. NU FÖRSÖKER FORSKARNA para ihop svaren de får in med breven som redan finns registrerade.

– Vi har till exempel lyckats matcha flera fina brev till personer med författardrömmar.

Men det kommer även in brev från Selma Lagerlöf som inte är svar. Som när hon skriver och frågar hur hon ska ta sig från stationen i Deje till Falun. Hon undrar hur hon ska frakta sin häst och en bur med höns.

– Det är kul att man får andra inblickar i hennes liv än det som syns utåt. Lagerlöf som affärskvinna, till exempel. Hon korresponderar med en grossist angående Mårbacka havremjöl.

Många skolklasser skrev brev och

Selma Lagerlöf var en flitig brevskrivare. Nu vill forskare att svenskarna tittar i lådorna hemma efter svarsbreven.

SÖKER SVAR.

det finns exempel på hur Selma Lagerlöf svarar enskilda elever. Och så finns förstås brev från läsare av hennes böcker. Men de allra flesta breven är från människor som ber om pengar.

– Det kan handla om människor i absolut armod, sådana som vill ha hjälp med sin utbildning eller att behålla sin gård. Vi vet att hon gav bort pengar, men vi har ännu inte sett några sådana svar. Ibland finns noteringar på kuverten om att hon skickat tio kronor.

”Det måste ha känts som en börda för henne ibland. Människor som ber om råd om de ska gifta sig eller utbilda sig till exempel.”

JENNY BERGENMAR, docent

– Vi har hållit på länge med det här materialet och det roliga är att det berättar så mycket om Sverige. På sätt och vis är breven till Selma Lagerlöf mer spännande än hennes svar. De är som en genväg till en historisk vardag. UNDER MÅNGA ÅR skrev människor från alla samhällsklasser till henne och berättade allt möjligt.

– Det måste ha känts som en börda för henne ibland. Människor som ber om råd om de ska gifta sig eller utbilda sig till exempel.

– Forskningen har ifrågasatt bilden av sagotanten, berättaren, och har istället velat lyfta fram den moderna, medvetna kvinnan. Men i breven blir det så starkt att det är bilden av sagoberättaren som gör att människor känner att de kan skriva till henne. Hon hade en unik författarroll, med den här breda kontaktyta mot allmänheten, säger Jenny Bergenmar. BREVEN SOM PROJEKTET får ta del av kommer successivt att läggas ut på webbsidan minnenavselma.org, om den som har brevet ger sitt tillstånd. Det finns även en Facebooksida där man kan skicka in andra minnen än brev, så som vykort, foton, teckningar eller personliga berättelser.

Projektet Minnen av Selma Lagerlöf pågår året ut, sedan är tanken att arbetet ska utmynna i en bok.