Lärare kan inte betygssystemet
”Resultatstyrning av skolan motverkar kunskap”, påstår Ingrid Carlgren, professor emerita i pedagogik som under lång tid haft ett stort inflytande på skolans utveckling. Artikeln bygger dock på allvarliga missförstånd, skriver Jan H Pettersson och Bo Sundblad.
Skolan, 9/4 Den ändrade ansvarsfördelningen mellan stat och kommun innebar en övergång från regel- till måloch resultatstyrning. Staten formulerar målen. Kommunerna och andra huvudmän redovisar resultaten. Dessutom har de ansvar för att eventuella brister i resultaten utreds och åtgärdas. Ansvaret för att detta sker ligger ytterst hos kommunfullmäktige och enskilda huvudmän. OECD:S granskning 2014 konstaterade att reformen inte var genomförd.
Förändringen av betygssystemet, från att betygen sätts i förhållande till ett år från år varierande medelvärde, och fördelas utifrån hypotesen om normalfördelning, till att de nu ska sättas i förhållande till ett definierat mål, som motsvarar det som behövs
Betygsreformen har inte genomförts på det sätt som är tänkt, då lärare inte lärt sig skilja mellan läroplanens mål och kunskapskraven
för att eleven ska kunna gå vidare i sina studier, var nödvändig eftersom betygen skulle kunna användas för att granska och jämföra resultaten.
De kunskapsrelaterade betygen innebär, i sitt nya sammanhang, att eleverna tillerkänns ett slags ”kunskapsrätt” genom att det numera är skolans, huvudmannens, ansvar att bedriva en verksamhet som leder till att eleverna når de kunskaper och den kompetens som behövs för fortsatta studier.
Flagrant kunskapsbrist
Det som Carlgren inte säger är att reformen inte genomförts på det sätt som är tänkt, då lärare, elever och föräldrar inte lärt sig skilja mellan läroplanens ”mål” och ”kunskapskraven”. Bristen på kunskap hos dem som haft och har ansvaret är flagrant. Det gäller SKL (Sveriges kommuner och landsting), skolverket, landets lärarutbildningar, rektorer och en stor lärarkår som inte fått anständig fortbildning. Det gäller även skolministern som i en intervju i GP 12/4 (”Minister vill ändra betygssystemet”) påstår att det är fel att ett misslyckande på ett prov ska dra ner slutbetyget, vilket visar att han är direkt okunnig i en fråga som är viktig i valrörelsen.
Att inte ges möjlighet att behärska gällande betygssystemet, veta hur man ska bedöma elevers prestationer och sätta rättssäkra betyg, är, tillsammans med försämrade arbetsvillkor, något som undergräver lärarnas auktoritet. Det är en akut och viktig uppgift för skolans huvudmän, Göteborgs kommun och landets lärarutbildningar att åtgärda detta. tidigare verksam vid lärarutbildningen vid Göteborgs universitet och Myndigheten för skolutveckling tidigare verksam vid lärarutbildningen vid Stockholms universitet och sakkunnig i betygsberedningen