SÅ SKA SKOLPENGEN FÖRDELAS I STADEN
NYHETER: I ett försök att få en mer jämlik resursfördelning prövas nu en modell där ansvaret för Göteborgs grundskolor centraliseras till en ny nämnd. Dessutom får skolorna 83 nya miljoner.
I juli ska ansvaret för stadens grundskolor centraliseras till en egen nämnd, något som beslutades av ett enigt fullmäktige i fjol.
Tidigare har ansvaret legat på de tio stadsdelsnämnderna, och därför har resurserna också fördelats olika stadsdel för stadsdel.
Nu är det slut på det. Nästa vecka fattar den interimistiska grundskolenämnden beslut om höstens detaljbudget för Göteborgs samtliga grundskolor.
Förslaget innebär dels att man ska effektivisera skolan genom att fördela pengarna utifrån en ny modell. Man kommer att utgå från ett antal olika punkter, bland annat föräldrarnas utbildningsnivå och inkomstnivå, när man delar upp skolpengen.
– Det blir likvärdiga förhållanden, oavsett vilken stadsdel man bor i. Det är en modell som ser till att de resurser som satsas på skolan, faktiskt hamnar i skolan, säger Karin Pleijel (MP), skolkommunalråd och ordförande i den interimistiska grundskolenämnden.
Hon får medhåll av Kristina Tharing (M), 2:e vice ordförande i nämnden.
– Det här är vägen fram för en mer transparent och jämlik budget. Syftet är ju ändå att våra elever, oavsett var de bor, ska få tillgång till kunskap och kvalitet.
Förändringen kommer innebära att 70 procent av skolorna kommer att få ökade resurser och 30 procent kommer att få mindre resurser
HELENE ODENJUNG (L), ledamot i nämnden, påpekar samtidigt att den nya grundskolenämnden kom mer att ta över ett flertal av skolans kostnader, vilket innebär en mindre belastning.
– Lokalkostnader ska inte längre tas från skolpengen. Det gäller även lönekostnader för skolledningar. Det finns en rad andra avgifter som nämnden kommer att ta, det kommer att underlätta för skolorna, säger hon.
Förändringen kommer innebära att 70 procent av skolorna kommer att få ökade resurser och 30 procent kommer att få mindre resurser.
– Flera av skolorna som missgynnats tidigare ligger exempelvis i stadsdelar som är socioekonomiskt starkare, exempelvis delar av Majorna-Linné och Västra Göteborg. De här skolorna får mer pengar än om de legat kvar i stadsdelarna regi, förklarar Karin Pleijel. DE SOM FÅTT den största ökningen gentemot stadsdelarnas tidigare budget är Brottkärrskolan F-6, Fjällskolan och Rambergsskolan.
Bland dem som tappar mest finns bland andra Asperö skola F-4, Montessoriskolan Elyseum och Mossebergsskolan.
För att mildra konsekvenserna för skolorna föreslår man därför att ingen får en sänkning med över tio procent. För de skolor vars budget ska sänkas över denna gräns väntas nämnden gå in med mellanskillnaden.
Reglerna väntas gälla fram till sommaren 2019.
– Det är inte alla skolor som gör av med alla pengar, och det är viktigt att poängtera. Det viktiga är att vi nu har en modell som träffar mycket tydligare på vad eleverna har för behov. Det kvittar om den ligger i Askim, Bergsjön eller Annedal, säger Helene Odenjung. UTÖVER DEN NYA fördelningsmodellen, kan grundskolorna vänta sig ett tillskott på ytterligare 83 miljoner.
– När vi tittade på vad stadsdelarna hade budgeterat till skolan hösten 2018, så visade det sig att de inte använt alla resurser som av fullmäktige var avsedda. De här pengarna har nämnden nu kunnat rikta direkt till skolorna, säger Kristina Tharing.