Här döms återvändare till fängelse
I Storbritannien och Danmark har de ställts inför rätta men i Sverige är de osynliga. Det råder stor förvirring i Europa kring hur man ska hantera frivilliga som har kommit hem efter att ha stridit mot IS i Syrien.
1998 försvann 17 ungdomar från Värmland för att delta i ett skolningsläger för den terrorstämplade kurdiska PKK-gerillan. Det är det enda som Henrik Häggström, analytiker på Försvarshögskolan, kan komma på som liknar dagens problematik med terror- och krigsresenärer.
– Det är länge sedan och inte ens i närheten av den nivån vi har idag. Men det är tydligt att vi inte har någon vana och är långt efter många andra länder.
Även i andra länder i Europa har man svårt att hitta ett förhållningssätt till YPG. Den senaste tiden har flera europeiska frivilliga gripits i sina hemländer med varierande brottsrubriceringar kopplade till aktiviteter i Syrien.
I ett uppmärksammat fall förra året åtalades en 24-årig danska som hade stridit med olika kurdiska grupperingar mot IS. När hon kom hem fick hon ett reseförbud i enlighet med den nya danska lagen om terrorresor. Hon åtalades och dömdes till nio månaders fängelse. I STORBRITANNIEN HAR två brittiska YPG-soldater ställts inför rätta för terrorbrott. Flera andra uppger i intervjuer att de inte vågar åka hem. Den brittiska regeringen har varnat alla som åker till Syrien och Irak att de kan åtalas.
Något som bidrar till förvirringen är att YPG anses ha kopplingar till den terrorstämplade PKKgerillan i Turkiet, något de själva förnekar.
Säkerhetspolisen uppger för GP att man har en klar bild över de som har åkt till konfliktområden i Syrien och Irak för att delta i träning och strid – inklusive de som har anslutit sig till YPG – men vill inte uttala sig om hur många individer det rör sig om.
I Sverige anses inte YPG vara en terrorstämplad organisation men det utesluter inte att frivilliga kan ställas inför rätta om de har begått brott.
– Där finns det inga självklara svar, det måste man bedöma från fall till fall. Men det bidrar till att en del känner osäkerhet och inte vågar söka hjälp när de har kommit hem, säger Henrik Häggström.
Han berättar att de som återvänder från krig riskerar att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Det kan bland annat leda till ätstörningar, mardrömmar, sömnsvårigheter, depression och andra symptom som gör det svårt att återgå till ett normalt liv. – Det kan upplevas som en stor prestigeförlust att komma hem. I en krigssituation får man ett vapen i handen, med det kommer en del makt. Det är kraftigt avvikelse till hur det är i ett civilsamhälle i fred.
– Obearbetade trauman kan ge sig till känna flera år senare. Man kan till exempel överföra sina trauman på sina barn. Trauman ökar också risken för aggressivitet och kriminalitet, vilket vi kan se först om fem, tio år. DEN MILJÖN MAN återvänder till kan också spela stor roll. De flesta svenska IS-krigare kommer från särskilt utsatta områden i svenska städer, något Henrik Häggström tror även kan gälla för de som har stridit med YPG.
– Att komma tillbaka till en miljö med marginalisering och låg tillit till myndigheter är inte bra. Att man dessutom har erfarenhet av strid och vapenträning kan öppna vägen för rekrytering till olika kriminella kretsar.
Henrik Häggström tycker att det är viktigt att prata om IS-återvändare men menar att man inte får glömma bort andra krigsresenärer.
– De anses ha kämpat på rätt sida av konflikten och då pratar man inte så mycket om dem. Samtidigt återvänder även de med traumatiska upplevelser av krig och det måste man ta på allvar.