Politisk seger för sjuorna
Sjundeklassarna på Nytorpsskolan i Hammarkullen har fått igenom ett förslag i stadsdelsnämnden. De samlade ihop namn och uppvaktade politikerna för att få en hinderbana vid sin skola. Samtliga ledamöter var positiva. ”Det här lär oss att barn och ungdomar mycket väl kan genomföra sådana här projekt och vara med och utveckla miljön”, säger etnologen Sandra Hillén från Handelshögskolan.
Vad är demokrati? Det kan vara att arbeta hårt för en fråga, vinna gehör och övertyga politiker. Det är precis vad sjuorna på Nytorpsskolan i Hammarkullen gjort med ett förslag om en hinderbana vid skolan.
Nio elever står utanför lokalen Stora scenen på Blå stället i Angered. Om en liten stund ska stadsdelsnämnden behandla ett förslag om en hinderbana vid Nytorpsskolan. Mötet är öppet för allmänheten och förslaget om hinderbana kommer från en grupp elever i årskurs sju som arbetat med förslaget i elevens val.
FÖRSLAGET ÄR OCKSÅ ett Göteborgsförslag – ett medborgarförslag där det krävs mer än 200 röster för att förslaget ska tas upp i nämnden
– Vi talade med elever på skolan och andra som bodde i Hammarkullen. Platsen vid fotbollsplanen mot skogen var ingen bra plats. Målen är trasiga. Och elever står och röker. Vi föreslog därför en hinderbana som börjar och slutar vid planen – då kan elever både under och efter skoltid ha en bra aktivitet att göra, förklarar Raul Raad Awdish, en av eleverna.
SJUORNAS FÖRSLAG BLIR första punkt på dagordningen efter paus. Raul Raad Awdish greppar mikrofonen och presenterar idén.
– Det handlar om att vi kan få fler aktiviteter att göra och att man får bort elever som röker och håller på med dumma saker.
Ledamoten Ante Bränholm (V) svarar Raul:
– Jag vet att sådana här initiativ kan påverka vardagen. Det är verkligen ett fint initiativ ni tagit.
– Jag vill säga att vi i Alliansen ställer oss bakom förslaget om hinderbana, säger Fouad Rasho (M).
Yvonne Palm (V) uttrycker sig också positiv till förslaget varpå ordförande Ali Moeeni (S) förklarar för majoritetens räkning:
– Även vi yrkar att gå vidare med här förslaget, och ge förvaltningen i uppdrag att utreda det och återkomma med ett förslag om hinderbana.
Efteråt när lärare och pedagoger tar ett eftersnack i korridoren på Blå stället är stämningen uppsluppen.
– Det känns verkligen att politikerna tog oss på allvar, säger eleven Kubra Kalkan.
”Det här lär oss att barn och ungdomar mycket väl kan (...) vara med och utveckla miljön” SANDRA HILLÉN forskare
NU ÄR ELEVERNAS arbete inte bara vilket exempel på gräsrotsdemokrati som helst. Det är också ett forskningsprojekt. Med på mötet har Sandra Hillén från Handelshögskolan varit. Hon är en av forskarna som driver projektet Barn som medskapare i stadens rum, där man undersöker hur barn och unga i sitt skolarbete kan vara med och påverka stadsutveckling.
– Det var inte självklart att eleverna skulle lyckas samla ihop namn och arbeta på detta sätt för ett projekt. Men det kunde de. Det här lär oss att barn och ungdomar mycket väl kan genomföra sådana här projekt och vara med och utveckla miljön, säger hon.
FÖR KOMMUNEN ger det ytterligare möjligheter att nå målen om att ta hänsyn till barnperspektivet, förklarar hon – något staden förbundit sig att göra. Att eleverna lärt sig uppskatta forskningsprojektet står också klart – flera säger till GP att de vill bli forskare. Utom Radek Kaleta:
– Jag ska bli politiker!