Hård ton i partiledardebatten
NYHETER: Det var hetsigt, på gränsen till grinigt, i SVT:s partiledardebatt. Inte minst när det handlade om jobb och välfärd. GP:s politikreporter Arne Larsson summerar de hetaste ordväxlingarna.
De blir fler, de röstar oftare än tidigare och de röstar rött. Framför allt Socialdemokraterna kan komma att dra en vinstlott på de rekordmånga äldre väljarna i höstens riksdagsval.
I partiernas valsatsningar finns än så länge allt från höjda pensioner, sänkt pensionärsskatt, höjt grundskydd, till stopp för höjd pensionsålder.
En tydlig trend är att de äldre blir fler för varje valrörelse. Och till riksdagsvalet i höst sker en tydlig förändring från färre ungdomar till betydligt fler pensionärer.
Enligt Statistiska centralbyråns beräkningar kommer det i år att finnas två miljoner röstberättigande personer över 65 år. Speciellt ökar gruppen 75 år och uppåt. Samtidigt röstar trendmässig allt fler åldringar. 2006 röstade 66 procent av alla 80-plussare. 2014 var den siffran 74 procent. FRAMFÖR ALLT ÄR det bland kvinnor som röstviljan har ökat. Och i SCB:s senaste partisympatiundersökning, från i november 2017, uppgav 49 procent av kvinnorna i åldrarna 75 och uppåt att de hade Socialdemokraterna som sitt parti. Bland alla väljare var den siffran knappt 34 procent.
Andra partier som skulle kunna tjäna på den utvecklingen är Liberalerna och Kristdemokraterna som är starkare bland de mer åldersstigna väljarna.
De röstar dessutom oftast som de alltid har röstat.
– 65-plussare är de mest vaneröstande väljarna, Henrik Ekengren Oscarsson.
Runt 65 procent av de äldre röstar som de alltid har gjort, enligt honom. Att de yngre, 18–24 år, dessutom är cirka 140 000 färre kommande val är ingen nackdel för S, som normalt är svagare i den gruppen. Exempelvis Miljöpartiet är på motsvarande vis förlorare i båda ändarna, svaga bland äldre och starkare bland yngre.
– Det finns ett symboliskt värde att ligga bra till hos de yngre, men som väljargrupp är den ganska liten. Då är barnfamiljerna viktigare, säger Henrik Ekengren Oscarsson.
Åldersstrukturen och dess förändring har betydelse för valutgången, men kanske inte så stor som man tror, enligt Henrik Ekengren Oscarsson, statsvetarprofessor vid Göteborgs universitet.
– Demografiska förändringar är ganska trögrörliga processer. Andra faktorer är viktigare, som vad valrörelsen kommer att handla om, säger Henrik Ekengren Oscarsson. Men trots allt:
– Vi kommer nog ändå få se större uppmärksamhet för den här gruppen. De är rekordmånga, rekordfriska och de är resursstarka, säger Henrik Ekengren Oscarsson.