Färgstark uppstickare ger stan ny siluett
Skyskrapor, arenor, skidhallar – snabbväxande Sernekes projekt sätter avtryck i stadsbilden och märks i medier. Numera är uppstickaren såväl börsnoterad som en av de stora. Frågan är bara om man kommer att kunna infria de aggressiva tillväxtmålen.
Serneke Group är ett entreprenörsdrivet bolag där grundaren Ola Serneke lånat sitt efternamn till bolagsnamnet. Före 2014 hette man Sefa, en typ av förkortning som det går fem på dussinet bland bolag i bygg- och anläggningsbranschen. Det nya bolagsnamnet säger faktiskt en hel del om ambitionen och visionen hos uppstickaren bland de stora koncernerna i bygg-Sverige.
Bolaget är starkt förknippat med grundaren, huvudägaren och vd:n, 46-årige Alingsåsbördige Ola Serneke. Han förekommer flitigt i branschpress och medier när han och medarbetare presenterar, sätter igång och färdigställer projekt som ofta är stora och spektakulära – i synnerhet i denna region. De mest uppmärksammade projekten är också initierade av honom själv. Om man bara bläddrar i GP:s arkiv på Karlastaden och Karlatornet blir det en tjock hög av artiklar. VAD HAN OCH
medarbetarna skapat sedan grundandet 2002 är ett västsvenskt entreprenadföretag som tagit sikte på att bli en av de riktigt stora – målet lyder en av världens 30 största 2030. Ser man till de tre stora som dominerat bygg-Sverige – Skanska, Peab och NCC – så har två av dem rötter i Skåne och en i Stockholmsregionen och Sörmland.
Når Serneke Group sin vision kommer alltså även den i storleksordning näst största storstadsregionen att ha ett riktigt stort bygg- och anläggningsföretag med lokala rötter. Dit är det en bit kvar. DE TRE STORA
omsätter 50 miljarder kronor och uppåt – tar man Skanska är bolaget rentav en av de största byggkoncernerna i världen. Men Serneke växer extremt starkt, från några miljoner 2002 till 5,6 miljarder i fjol. Och siktet är inställt på att nå tio miljarder i omsättning 2020. Man har tagit marknadsandelar genom att driva entreprenad på uppdrag, gå in i nya regioner och genom att driva stora egna projekt. FRÅGAN ÄR DÅ
vad denna snabba tillväxt kan betyda för aktieägarna.
Ser man bara till aktiekursens utveckling har den gått både upp och ned. Vid börsintroduktionen i november 2016 sjönk aktien men kursen hade stigit markant till förra sommaren, varpå den sjönk igen markant under hösten – och under detta år märks en tydlig ökning, med en viss dipp vid kvartalsrapporten i torsdags. Och om man jämför med de stora branschkollegorna kan man samtidigt se att Serneke gått bättre – bygg- och fastighetsbranschen som helhet tog stryk på börsen. SERNEKE HAR INTE
bara målet om att nå tio miljarder i omsättning nästnästa år, utan har även satt upp mål om att långsiktigt nå en rörelsemarginal – vinst i förhållande till omsättning – på åtta procent. Där ska byggverksamheten respektive anläggningsdelen leverera en marginal på fem procent. Projektutveckling och fastighetsverksamheten har ännu högre mål. Där ligger inte marginalerna ännu och rörelsemarginalen sjönk första kvartalet, men låg bra till mot det långsiktiga målet i fjol då
marginalen översteg sju procent.
Bland de branschrisker bolaget själv pekar ut hör bland annat konjunkturoch ränteutvecklingen som tydligt påverkar byggindustrin. Där var bostadsfrossan i höstas en signal, med tydligt centrum i Stockholm. Och räntan kommer att öka – även om nu Riksbanken meddelat att de skjuter på höjningen av styrräntan litegrann. OCH PROGNOSEN FRÅN
branschorganisationen Sveriges Byggindustrier pekar på att högkonjunkturen för byggindustrin går mot ett slut – den toppar i år och följs av en viss nedgång nästa år. Detta påverkar förstås Serneke liksom kollegorna i branschen.
Men minskningen sker från en hög nivå och Serneke har varit bra på att hela tiden ta marknadsandelar. Vidare är den projektportfölj Göteborgsbolaget har mycket exponerad mot offentliga beställare – vilket gör att man inte blir lika konjunkturkänslig som en del andra. Under det senaste kvartalet tecknade Serneke sex större långsiktiga ramavtal på byggsidan, fler än under hela fjolåret. EN FRÅGA SOM
många säkert ställer sig är hur ett stort projekt som Karlastaden med profilbyggnaden Karlatornet egentligen klarar en kommande konjunkturnedgång – där hela stadsdelsprojektet beräknas omsätta 13 miljarder. Där pekar Serneke på att över 80 procent av lägenheterna i skyskrapan är sålda, att man har avtal med Petter Stordalens hotellgrupp, samt bär risken tillsammans med fastighetsaktören NREP för hela stadsdelen i ett gemensamt bolag. ÄR FÖRETAGETS HISTORIK
en vägledning klarar man av en kommande nedgång – under värsta finanskrisen fortsatte företaget växa. Medan branschkollegor sade upp medarbetare, så anställde Ola Serneke och sade:
– Jag välkomnar lågkonjunkturen – då sållas de bort som inte håller kvaliteten.
Nu är Serneke ett betydligt större bolag som också driver betydligt större projekt – då kommer förmågan till omställning och anpassning sättas på verkligt prov när det börjar dippa.