Inför valet 2022 måste valsystemets sårbarhet minska samtidigt som skyddet av valhemligheten stärks.
Göteborgs stad vill använda privata ordningsvakter i centrum för att upprätthålla allmän ordning.
Aleksandra Boscanin
Bevakningsbranschen har expanderat kraftigt och spelar en allt större roll i samhället. Redan i dag anlitar 54 svenska kommuner ordningsvakter för att patrullera på en eller flera offentliga platser (SR 24/4). I nästan hälften av dessa kommuner bevakas hela stadskärnan. Snart blir det förmodligen verklighet även i centrala Göteborg.
I slutet av maj skickade Göteborgs stad in en ansökan till Polismyndigheten om att centrum bör bli ett så kallat paragraf 3-område där ordningsvakter får används för att upprätthålla allmän ordning.
Aktuella platser som kommunen vill ska ingå i bevakningsuppdraget är Brunnsparken, Gustav Adolfs torg, Kanaltorget och Kronhusparken. I ANSÖKAN HÄNVISAS till statistik från Polismyndigheten som visar att våldsbrott, sexualbrott, rån, olaga hot och hot, misshandel, skadegörelse, narkotikabrott är brottsformer som förekommer i centrum.
Bakgrunden till ansökan är ett initiativ från Alliansen i kommunstyrelsen som vunnit stöd i kommunfullmäktige. Även om man i grunden är positiv till att kommuner anlitar säkerhetsbranschen för trygghetsskapande åtgärder så är det angeläget att samtidigt ha ett kritiskt öga på utvecklingen.
Förra året genomförde P1-programmet ”I lagens namn” en enkät som visar att åtskilliga kommuner och landsting anlitar ordningsvakter för att de inte upplever att de får hjälp av polisen (30/6 2017). Med andra ord tar vakter över polisen arbete.
Ordningsvakter är inte anställda inom polisväsendet utan av privata företag. Däremot utbildas ordningsvakter av polisen, som också sköter tillsynen. ORDNINGSVAKTER HAR, TILL skillnad mot väktare, begränsade polisiära befogenheter och får omhänderta personer som är berusade eller uppträder störande på allmän plats.
Utrustningen består av batong och handfängsel men kan kompletteras med hund och i sällsynta fall skjutvapen. De har rätt att använda våld om uppgiften inte kan lösas på annat sätt.
En polis går två och ett halvt år på polishögskolan. För en ordningsvakt räcker det med en kurs på omkring 80 timmar, alltså två arbetsveckor. En längre utbildning borde övervägas. Förra året kom boken ”Ordningsvakter – nödlösningen som blev permanent” (Verbal förlag 2017) skriven av journalisten Kolbjörn Guwallius. Han gör ett walraffreportage om utbildningen till ordningsvakt och är starkt kritisk till att den är så kort med tanke på att yrket är utrustat med vissa polisiära befogenheter.
Om polisen upptäcker att en ordningsvakt har brutit mot kravet på laglydnad och lämplighet får myndigheten återkalla förordnandet. Det är oerhört viktigt att denna kontrollfunktion sköts noga när bevakningsbranschen skriker efter folk att anställa. POLISEN FÖRVALTAR DET statliga våldsmonopol som ytterst ska skydda demokratin. En tydlig gräns måste dras mellan vad polisen ska göra och vad som kan skötas av privata säkerhetsföretag.
Det är utmärkt om ordningsvakter kan frigöra resurser så att polisen får möjlighet att fokusera på grövre kriminalitet. Men vi måste slå fast att staten aldrig får abdikera från uppdraget att bekämpa brott och skydda medborgarna även fast det råder poliskris. Regering och riksdag får inte undkomma sitt ansvar.