Åldersbedömning ”användbar metod”
Magnetkameraundersökning är en användbar metod för att bedöma åldern på pojkar, bedömer Socialstyrelsen. För flickor är osäkerheten däremot större, enligt den studie som genomförts på uppdrag av myndigheten.
Tillförlitligheten är betydligt lägre för flickor än för pojkar, slår Socialstyrelsen fast. Det förklaras av att benmognaden sker tidigare hos flickor än hos pojkar.
– Osäkerheten i bedömningen är störst bland flickor 15–17 år och för pojkar i åldern 17 till 18, säger Johan Sanmartin Berglund, professor vid Blekinge Tekniska Högskola som tillsammans med Karolinska institutet genomfört studien, på en pressträff.
Han säger dock även att undersökningarna generellt ger goda resultat.
Studien har genomförts på 938 ungdomar, 465 pojkar och 473 flickor, i åldrarna 14–21 år som är födda i Sverige. 400 av dem deltog dessutom i en studie där man analyserade bara tillväxtzonen i knäleden.
– Ett huvudfynd och ett viktigt fynd är att det är väldigt beroende på vilken åldersgrupp som undersökts, säger Johan Sanmartin Berglund.
Däremot kunde man konstatera att faktorer som socioekonomi och om man varit mycket fysiskt aktiv under uppväxten inte hade någon inverkan på resultatet.
Ingen av dem som deltar i presskonferensen vill säga något om ifall Rättsmedicinalverket bör ompröva sina metoder.
– Vi har inte gjort någon direkt jämförelse mellan de båda metoderna. Bägge delmetoderna är bra och användbara metoder för att göra medicinska åldersbedömningar, säger Lars-Torsten Larsson som är avdelningschef på Socialstyrelsen.
I drygt ett år har Rättsmedicinalverket (RMV) genomfört medicinska åldersbedömningar på ensamkommande
Åldersbedömningarna av unga asylsökande har kritiserats. I dag gav Socialstyrelsen sitt svar på om metoden går att lita på.
IFRÅGASATT.
asylsökande. Hittills har drygt 9 600 personer bedömts, och av dessa har 83 procent bedömts vara över 18 år. METODERNA FÖR ATT fastställa ålder är två; röntgenundersökning av visdomständer samt undersökning av knäleden med hjälp av magnetkamera.
Men undersökningarna har fått kritik för att vara varken rättssäkra eller träffsäkra. Särskilt har kritikerna, däribland läkare på RMV, slagit ned på metoden med röntgen av knäleden där de menat att felmarginalen för bedömningarna är större än vad som angivits av RMV.
Verket har dock försvarat metoderna och inte sett någon anledning att ändra på dem.
Studien som presenterades i går har haft i uppdrag att fördjupa kunskapen kring just magnetkameraundersökningar. Om metoden är vetenskaplig, tillförlitlig och etisk, men också om RMV:s metoder skulle kunna kompletteras på något sätt. För genomförandet har Karolinska institutet och Blekinge Tekniska Högskola stått, och i studien ingår 960 individer vars ålder är känd sedan tidigare.
Behovet av åldersbedömningar blev uppenbart hösten 2015 – en period då rekordmånga ensamkommande unga anlände till Sverige. Inför införandet föreslog Socialstyrelsen en pilotstudie, för att testa metodens tillförlitlighet. Någon sådan hanns dock aldrig med, regeringen ansåg det viktigare att åldersbedömningarna snabbt kom i gång. ■ Högskolorna har studerat benmognaden på två sätt.
■ I en huvudstudie har fem olika tillväxtzoner i knäleden, handleden och fotleden på 938 personer 14–21 år undersökts, med en bildteknik som avbildar brosk.
■ I en tilläggsstudie, med 400 av de 938 deltagarna, har enbart den övre delen av knäleden undersökts med en bildteknik som avbildar bland annat skelett – en av de två metoder som Rättsmedicinalverket (RMV) använder. RMV:s tandröntgenmetod har inte ingått.