”Kunderna köper tid i allt högre utsträckning”
Efter en lång karriär på Ikea bytte Nenne Pettersson spår och blev varuhuschef på NK i Göteborg. Nu berättar han om lärdomarna från Ikea, hur NK söker framtiden i 1700-talet och om hundskelett i väggarna. Du arbetade på Ikea i olika roller i nästan 20 år. Hur hamnade du där?
– Jag började jobba extra på Ikea redan när jag gick i gymnasiet, och sedan hade jag kvar en anställning även när jag tog min kandidat och min master. Eftersom jag läst finans på Handels tänkte jag att banksektorn var rätt väg att gå, och hamnade på det då ganska nystartade Ikano Bank. Det fanns en nybyggaranda där som var väldigt spännande, men själva bankprodukterna var inte lika spännande. Jag saknade att jobba med färg och form. Så jag sökte mig till Ikea igen, och blev länken mellan produktutvecklarna och de olika länderna där Ikea finns. Skiljer sig de olika Ikealänderna åt på något sätt?
– Mycket är likt länderna emellan. En storsäljare säljer bra på alla marknader. Men det fanns vissa kulturella skillnader som man fick vara uppmärksam på, som färger och symboler. I Italien var det en gul nyans som absolut inte gick hem. Vissa djur fick man också vara försiktig med, som grisar och kor. Andra saker som kunde vara känsliga var att ha två män eller två kvinnor på bild tillsammans. Ja, både Ikea och andra företag har fått en del kritik för att man ändrat i kataloger för att anpassa sig efter vissa värderingar. Hur hanterade ni det?
– Det där utvecklades under tiden jag var på företaget. I början tog vi väldigt mycket hänsyn till vad de olika landskontoren sa, och var för anpassningsbara. Det var nog där det gick snett. Vi var inte tillräckligt starka i vad vi stod för. Men vi tog till oss av den kritik vi fick, ställde oss mer stadigt och sa ”det här står vi för, det är det här som gäller”. Det skrevs listor på vad vi inte kunde tumma på, så att det fanns spelregler att förhålla sig till. Hur kommer det sig att du lämnade Ikea?
– Jag hade egentligen bara varit kortare perioder på andra företag. Det var dags att gå utanför. Jag hade också nått en så pass mogen ålder att det var nu det gällde. NK lockade för att det är ett mindre företag. Ikea är så otroligt stort och oöverblickbart. En roll du hade under många av dina Ikeaår var varuhuschef, vilket liknar din nuvarande roll på NK. Vad lockade med den posten?
– Det jag gillar med varuhus är pulsen och närheten till kunderna och medarbetarna. Det är som ett litet företag i sig, där medarbetarna verkligen blir ett team för att driva det framåt. Är du i sortimentsutvecklingsbenet, som jag var på Ikea, och tittar ut över alla marknader så får du förvisso ett globalt perspektiv. Man flyger till olika länder och förstår mer av hur företaget funkar. Men man är också en mycket mindre bricka i ett mycket större spel. Både NK och Ikeas varuhus styrs någon annanstans ifrån, i NK:s fall från huvudkontoret i Stockholm. Hur mycket eget mandat har du här i Göteborg?
– Fördelen med att det finns ett geografiskt avstånd är att man inte kan fråga om allt. Det var viktigt för mig när jag började här att jag skulle ha mandat att fatta vissa beslut. Så länge intäkter och kostnader ser bra ut och varuhuset fungerar bra, så får jag ett visst utrymme. Sedan får man ha ett visst bondförnuft. I början fick jag försöka känna av vad som är okej och inte. NK och Ikea har ändå något olika affärskulturer.
Finns det något du tagit med dig från ditt gamla jobb som vill applicera på NK?
– Något Ikea är bra på är det personliga mötet. Man försöker vara så enkel och så rak som möjligt, både i kommunikationen inom företaget och med kunder, vilket jag tycker är lockande.
I en tid då fler och fler vill handla på nätet, som är snabbt och smidigt – känns det här med varuhus lite mossigt?
– Det kan det göra om man inte gör det rätt, men jag tror att den vision som NK haft med sig sedan starten kommer att hjälpa oss även i framtiden. Josef Sachs som grundade NK i början av 1900-talet beskrev NK som en kulturell och kommersiell teater. Man skulle inte bara gå in och handla, utan det skulle vara en upplevelse. Man skulle träna medarbetarna i kundmötet och ha en ny typ av service. De hade ett tvätteri och kunde köra hem kläder med häst och vagn. Samma saker ser vi behov av i dag, då kunderna köper tid i allt högre utsträckning
Du har hunnit vara på NK i ett halvår ungefär. Vad vill du åstadkomma här?
– Jag började precis när ett stort förändringsprojekt hade dragit igång, som det bara var att kasta sig in i. Vi håller på att göra om vårt nedre plan, där vi tar fram gamla takvalv från 1700-talet. Vi har haft antikvarier här för att titta på vad vi gräver fram. Man vet inte så mycket om vad som fanns här förr, utöver att det låg en restaurang som hette Ferdinand här för 20-30 år sedan.
Har ni hittat något spännande?
– Vi har stött på stora betongklossar som vi måste borra oss igenom, och gammal räls. Det fanns ett hundskelett någonstans, men annars inget som gjort att vi måste pausa bygget.