Hundraårigt historiskt ögonblick får nytt liv

På bilden skrivs historia. Den är tagen i Göteborg för exakt hundra år sedan – den 2 juni 1918. Det är en ofta publicerad, närmast emblematisk bild. I förgrunden syns den legendariska demokratipionjären Frigga Carlberg.

Den svartvita originalbilden har fått nytt liv genom GP:s samarbete med den internationellt etablerade brasilianska koloreringsexperten Marina Amaral.

Vi vill betona att det är en rekonstruktion, baserad på gamla beskrivningar, jämförelser och kvalificerade gissningar. När det gäller individernas klädsel är det förstås i princip omöjligt att vara säker.

Men gissningarna är kvalificerade. Vi är övertygade om att Marina Amarals rekonstruktion, baserad på originalbilden från bildbyrån, Kamerareportage står nära sanningen. BILDEN TECKNAR ETT ögonblick av långt mycket större betydelse än en vanlig lokal demonstration. Det är en händelse med betydelse för den svenska demokratihistorien som helhet.

Ty det är inte alltid Stockholm som går i bräschen. Göteborg har också stått för många framsteg – och inte enbart när det gäller handfasta och obokliga ting som starkporter, systembolag och privatfinansierad järnväg.

I en av de stora demokratiska symbolfrågorna kan Göteborg göra anspråk på förstaplatsen: jämställdheten i politiken. Den första svenska kvinna som valdes in i riksdagen – Kerstin Hesselgren – vann sitt mandat via Göteborgsbänken. (Och en klart tilltalande detalj ur ett GP-perspektiv är att denna seger i någon mån beror på ett fiffigt intrigerande av GP:s liberale redaktör, Edvard Alkman.) DEN KVINNLIGA representationen hängde naturligtvis samman med det verkligt stora genombrottet – den kvinnliga rösträtten.

Även där fanns det en göteborgsk frontfigur: Frigga Carlberg.

Det är Frigga Carlberg som är den självklara huvudpersonen på fotografiet från 1918. Det är hon som syns i svart klänning och vitt hår, med skarpskurna drag, i den första raden efter standarbärarna.

Till skillnad från Kerstin Hesselgren, som inte ens var medveten om att hon kandiderade i september 1921 (redaktör Alkman hade i hastigheten glömt att kolla med henne), ägnade Frigga Carlberg flera decennier åt att bereda marken för kvinnors demokratiska rättigheter. I den officiella historieskrivningen brukar grundandet av Föreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt år 1903 betraktas som startskottet. Men redan år 1902 hade Frigga Carlberg gått i spetsen för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Göteborg. HON VAR SÄLLSYNT väl lämpad för arbetet. Hon var född 1851 i en fabrikörsfamilj i Falkenberg och fick – efter att ha argumenterat grundligt för det – en bra utbildning. På 1890-talet engagerade hon sig i Sällskapet Myrornas barnhem i Göteborg. Hon var en typisk föreningsmänniska och föredragshållare. Hon var också en ovanlig författare och tänkare.

Rimligen finns det ingen annan göteborgare som så ofta har citerat den skotske historikern Thomas Carlyle; han var hennes stora idol.

Tack vare Frigga Carlberg höll Göteborgsavdelningen av Föreningen för Kvinnans politiska rösträtt en högre profil än riksorganisationen.

Frigga Carlberg – som var mycket Englandsorienterad – bjöd in den radikala suffragetten Sylvia Pankhurst som föredragshållare.

Det betraktades som en provokation. FKPR HADE 237 lokalföreningar och existerade i flera decennier. Men bara vid ett enda tillfälle höll man en regelrätt gatudemonstration: den 2 juni 1918 i Göteborg.

Det är inget djärvt antagande att räkna med den aldrig skulle ha genomförts om det inte vore för Frigga Carlberg.

Bilden fångar alltså ett laddat ögonblick.

Längre bak i tåget bar demonstranterna tre plakat med tre exempel på svenskar som saknade rösträtt.

Det var en manlig mentalpatient och en bild av en manlig fånge i fångdräkt.

Och Selma Lagerlöf.

Demonstranterna bar plakat med exempel på svenskar som saknade rösträtt, en manlig mentalpatient och mental en fånge. Och Selma Lagerlöf.

var inte NEJ, FRIGGA CARLBERG skotträdd i debatten.

Till slut blev det också som hon hoppats. Rösträtten infördes.

När kvinnor röstat för första gången – den 16 september 1921 – upplöstes organisationen.

Frigga Carlberg var en stridbar göteborgsk centralgestalt i en avgörande demokratisk fråga – och hennes betydelse sträckte sig långt bortom det lokala.

Kvinnan bredvid henne – den grönblå klänningskulören är en chansning från vår sida – är förresten en nästan lika legendarisk rösträttskämpe: Gulli Petrini, ordförande i Stockholms lokalförening.

Hon fick åka till Göteborg för att demonstrera. I DAG – DEN 2 juni 2018 – firas hundraårsminnet av denna historiska demonstration med en ny demonstration för kvinnors rättigheter. Från klockan 13 vajar en kopia av FKPR:s standar på Järntorget. Arrangörerna betonar att man betraktar det som självklart att både män och kvinnor deltar.

I dag firas hundraårsminnet av denna historiska demonstration med en ny demonstration för kvinnors rättigheter

Läs mer om det historiska standaret och dagens demonstration: http://www.gp.se/livsstil