Obligatorisk stresshantering
Den psykiska ohälsan bland barn och unga har enligt Socialstyrelsen fördubblats det senaste decenniet. Det märks också tydligt bland dem vi möter. Fler förebyggande insatser behövs och ett sätt är att göra stresshantering obligatorisk i skolan, skriver bland andra Elsa Stenström, Stadsmissionen. Sedan länge driver vi verksamheter där barn och unga med ångestproblematik får stöd och hjälp. Som svar på den oroande situationen har vi också startat Stressmart, en kurs i stresshantering som hålls hos Unga Forum och ute på gymnasieskolor. Fokus är att ge unga verktyg för att hantera den stress de upplever i vardagen. Efterfrågan är på vår hjälp är stor. Samtidigt inser vi att det behövs förebyggande insatser för att bromsa den allvarliga utvecklingen. Problematiken behöver tas på allvar på samhällsnivå för att nå en varaktig förändring.
I dag är det svårt för unga med psykisk ohälsa att få hjälp inom rimlig tid. Skolhälsovården är underdimensionerad och inte sällan träffar vi kuratorer och skolsköterskor som ensamma har ansvar för minst 500 elever. Det de hinner med är akuta insatser. Lika problematiskt är det inom vården där väntetiderna hos BUP eller MUX är långa. Inte sällan råder köstopp och behandlingstiderna tar snabbt slut.
Vi anser därför att stresshantering bör bli obligatorisk i skolan. Det behövs också en satsning på bättre elevhälsovård. En del unga vi möter skulle, om de var vuxna, vara sjukskrivna för utmattningssyndrom. I stället befinner de sig i en skolmiljö där stress i det närmaste blivit normaliserat.
I samhällsdebatten skylls på sociala medier som den faktor som driver på unga människors ångest. I realiteten visar forskning att det är skolan och en osäker arbetsmarknad som ligger bakom mycket av den psykiska ohälsan. Det måste vi ta på allvar. Annars kommer allt fler unga att påbörja sitt vuxenliv med sjukskrivning och utmattning.
Oro för högpresterande
Särskilt oroliga är vi för högpresterande elever som inte förmår slappna av ens korta stunder. På våra kurser är detta oftast tjejer. Vi är också oroade för de killar som av olika anledningar inte söker hjälp.
Göteborgs Stadsmission kommer att fortsätta arbeta för en bättre psykisk hälsa bland stadens unga. Och vi hoppas att politikerna på lokal och regional nivå förstår att det inte längre går att stoppa huvudet i sanden. Göteborg behöver kraftfulla satsningar på skolhälsovård. Frivilligorganisationer kan göra mycket, men inte ersätta den kontinuitet och det förebyggande arbete som fasta elevhälsovårdsteam innebär. Skolhälsovårdens arbete är ovärderligt, men de behöver bättre förutsättningar. Likaså behövs omfattande förstärkningar av Närhälsan. Ingen ung människa som mår dåligt skall behöva mötas av köstopp och stängda dörrar.
Forskning visar att det är skolan och en osäker arbetsmarknad som ligger bakom mycket av den psykiska ohälsan