Så städar kommunerna stränderna

Staten måste ta ett större ansvar. Det menar representanter för kustkommunerna, som de senaste åren har ökat samarbetet kring strandstädning. Samtidigt finns det skillnader i hur mycket kommunerna satsar på renhållning av kusten.

Under fler år var uppbackningen från staten närmast noll. Trots att problematiken varit känd sedan 70-talet drogs nästan allt statligt stöd in 2006.

Som ett sätt återföra frågan till den politiska dagordningen startades år 2008 Ren kust – ett samverkansprojekt där tolv kustkommuner ingår. Syftet är att stödja det städarbete som bedrivs inom kommunerna samt ideella krafter och näringslivsinitiativ.

– Genom att dela ut anslag stödjer vi exempelvis Strandstädarna och Håll Sverige Rent. Dessutom koordinerar vi allmänhetens strandstädning genom vårt digitala verktyg Strandstädarkartan, säger Ulrika Marklund, koordinator på Ren kust. I SAMARBETET DELTAR kommuner längs hela Västkusten; Göteborg, Kungsbacka, Kungälv, Lysekil, Orust, Sotenäs, Stenungsund, Strömstad, Tanum, Tjörn, Uddevalla och Öckerö.

Även om strandstädning är ett kommunalt ansvar, är det enligt Ulrika orimligt att kommunerna ska få bära alla kostnader. Ren kust försöker därför kanalisera resurser till kommunernas strandstädning.

Senaste tre åren har Havs- och vattenmyndigheten bidragit med sex miljoner kronor och Västra Götalandsregionen med tre miljoner. Under samma period satsade även kommunerna själva drygt en miljon kronor.

– Vi har en dialog med myndigheter och riksdagspolitiker. Vi har också varit nere i Bryssel två gånger.

I år blir det dessutom ett extra tillskott. För första gången på länge tillskjuter regeringen, via Naturvårdsverket, 17 miljoner kronor – varav 12,5 hamnar hos de tolv kustkommunerna. DET RÅDER I dag skillnader i hur kommunerna bedriver strandstäd. Vissa kommuner är helt beroende av ideella initiativ, menar Ulrika.

I Tjörns kommun sköts ungefär 75 procent av strandstädning av ideella krafter. Enligt Emma Johansson, som jobbar på kommunens miljöavdelning, är det svårt att säga exakt hur mycket som kommunen lägger på strandstäd varje år.

– Förutom alla ideella initiativ så sköts en del städningen av arbetsmarknadsenheten. Vi bidrar också med minst 150 000 kronor till Ren kust för operativa städinsatser, säger hon. Bland annat ordnar Tjörns kommun sommarjobb åt ett antal ungdomar som får följa med Strandstädarna.

Enligt Emma är tillflödet av skräp större i dag jämfört med för tio år sedan.

– Trots ett högre tillflöde har vi genom effektivare städinsatser lyckats hålla mängden skräp på en ganska konstant nivå. I KUNGÄLV HAR man lyckats minska mängden plast på stränderna de senaste åren. Enligt Torbjörn Nilsson, miljöstrateg på Kungälvs kommun, är det mycket tack vare ett kommunalt fokus på frågan och eldsjälar som håller rent.

– Vi har successivt förbättrat städningen och delvis städat upp äldre ”städskulder”. Under senare år har vi klarat av att städa 60 procent av vår kuststräcka. Det gör att jag bedömer situationen på Kungälvs stränder som något bättre än för fem år sedan, säger han.

Enligt Torbjörn avsätter kommunens enhet Samhälle & Utveckling 215 000 kronor för städning av stränder varje år. Därutöver får Kungälv bidrag från Ren kust.

– I år räknar vi med att genomföra mer omfattande städning när vi får ännu mer bidrag från Naturvårdsverket.

Även om kustkommunerna avsätter allt mer resurser till strandstädning, har de svårt att hålla jämna steg med skräpmängderna.

”Vi har en dialog med myndigheter och riksdagspolitiker. Vi har också varit nere i Bryssel två gånger”

ULRIKA MARKLUND,

koordinator på Ren kust

I LYSEKILS KOMMUN satsades förra året runt 300 000 kronor på strandstädning, utöver de bidrag som kommunen fick från Ren kust. Men enligt Bosse Säll, naturvårdsstrateg på Lysekils kommun, är kommunens budget inte i längden tillräcklig.

– kommunerna kommer aldrig i sina enskilda budgetar ha möjlighet att bekosta den städning som behövs. Skräpet i Bohuslän kräver nationella och internationella resurser.