Krisen har blivit ett normaltillstånd
SJUKVÅRD Sommaren har länge varit det stora bekymret för vården – men nu har krisen blivit det nya normaltillståndet. Det menar flera sjuksköterskor som GP har träffat. – Vi har inte öppnat platser som vi stängde förra sommaren. Det känns som att det är sommar året runt, säger barnmorskan Malin Bergander. Det är en av årets varmaste dagar när GP träffar fem sjuksköterskor i deras fackliga lokaler några hundra meter från Östra sjukhuset. De jobbar alla inom olika vårdområden, men är överens om att ytterligare en tuff sommar ligger framför dem. Men de tror inte att övergången från våren kommer att upplevas som lika stor i år.
– Sommaren är som den är – vi kommer att dra ned ännu mer. Men nu har vi också ett utgångsläge som är väldigt dåligt. På område sex har vi 71 stängda vårdplatser av 395 inför sommaren, säger Malin Lund som jobbar på intensivvårdsenheten. KARIN FRANK, SOM jobbar inom anestesi, säger att det har blivit allt värre de senaste två-tre åren. För att säkerställa att patienterna får en god vård innebär det att personalen tvingas arbeta under allt högre stress och press, menar hon.
– Vår arbetsmiljö ställs i konflikt mot medborgarna som inte får den vård de ska ha. Den mentala stressen släpper man kanske inte alltid på semestern heller när du vet att din frånvaro kanske drabbar släktingar, anhöriga eller andra.
De berättar att de i brist på vårdplatser redan nu tvingas lägga patienter MALIN BERGANDER i korridorer, badrum eller linneförråd.
– Det är ovärdigt. Och en del av våra medlemmar blir därför ganska illa bemötta av patienter och deras närstående. Och det kan jag förstå. Folk undrar ju varför deras mamma ska ligga i korridoren när hon är så sjuk, säger Matilda Eriksson som jobbar inom psykiatrin.
Alla är överens om att läget har blivit värre och värre de senaste tio åren. Regionen har fått allt svårare att både behålla och rekrytera ny personal. Deras analys av varför är samma som de fackliga organisationerna påpekat under lång tid.
– Man pratar om brist på sjuksköterskor, barnmorskor och medicinska sekreterare, men så är det inte. De finns – bara inte hos oss. De väljer att gå någon annanstans eller jobba inom andra yrken, säger Malin Bergander och fortsätter:
– Man betalar oerhört mycket för vår övertid som man kunde ha lagt på annan personal om man hade sjysta ingångslöner och en bra lönestruktur så att folk hade stannat kvar. Då hade vi inte hamnat i detta. Det hade handlat om ungefär samma pengar. Tycker ni att det finns fog för att känna oro som patient?
– Både ja och nej. Har man väl kommit in i vården kommer personalen att göra allt för att man ska få det man behöver. Men visst, ligger man i ett badrum ökar risken för att man ska bli bortglömd, säger Matilda Eriksson.
– När vi har kravet på oss att det ska gå fort och vi ska hinna med många operationer finns det en risk att man naggar patientsäkerheten i kanten om man inte är observant. Det har gjorts påpekanden ifrån våra yrkesgrupper att man kan se tecken på det. Alla är medvetna om det, säger Karin Frank.
– Jag är mer orolig för hösten. Om den här sommaren blir tuff, då kommer vi ha ännu färre kollegor kvar, säger Ann Johansson som jobbar inom medicin.
– Sen ska man inte generalisera. Det är ett jättestort sjukhus. På en del ställen fungerar det jättebra, medan det är mer ansträngt på andra ställen, säger Malin Lund.
”Om man hade sjysta ingångslöner och en bra lönestruktur så att folk hade stannat kvar. Då hade vi inte hamnat i detta”