Läroplanen ändras efter granskningen NYHETER:
Efter GP:s granskning meddelar regeringen att man ändrar den svenska förskolans läroplan.
FÖrsKolan skolanställdas osäkerhet när det kommer till religiösa påtryckningar och dilemman oroar lärarnas yrkesetiska råd. nu uppmanar man samtliga skolor att diskutera frågan mer.
– Utgångspunkten ska alltid vara att eleven är i centrum, säger David Lifmark, ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.
I GP:s granskning av hur förskolor ställde sig till slöjtvång, svarade en majoritet av de uppringda förskolorna att man kunde tänka sig att agera slöjpolis åt föräldrar. Bara 13 förskolor sa nej eller var tveksamma till GP:s önskemål om slöjtvång på en femårig flicka. Något som gör David Lifmark beklämd.
– Svaret måste vara som en pedagog svarade i er granskning. Att flickan självklart får ha på sig sin slöja, men att man inte kan tvinga henne om hon inte vill. Kommer det till en konflikt där barnet vill en sak och föräldrarna vill en annan, då måste lojaliteten alltid ligga hos eleven, säger David Lifmark. tHerese daHlQVIst, sOM själv är lärare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd, menar att det är viktigt att skolpersonal vågar stå på sig.
– Vi har ett växande samhälle med många människor från olika kulturer och religioner vilket är oerhört berikande för Sverige och svensk skola. I och med detta möter vi även nya dilemmafrågor då kulturer och religioner krockar, något som var ovanligt för 50 år sedan då vi hade ett mer homogent samhälle, säger hon. HOn Menar att frågan om religiösa påtryckningar i skolan är en komplex fråga, där lärarna dels måste ha elevens bästa i fokus men också har i uppdrag att skapa förtroende hos föräldrarna.
– Som lärare i dag är man ofta alltför ensam i sitt uppdrag och frågan har kanske inte lyfts och diskuterats på skolan. Vi ska värna om förtroendefulla relationer med elev och vårdnadshavare men eleven kommer alltid först, säger Therese Dahlqvist.
Under GP:s granskning uppgav flera rektorer, varav en del anonyma, att frågan varit känslig att diskutera under många år eftersom man varit rädd för att det ska tolkas som ett sätt att spä på främlingsfientlighet. Flera erkände samtidigt att man på olika sätt gått med på föräldrars krav trots att det ibland gick emot elevernas egna vilja. daVId lIFMarK sÄGer att han förstår rektorernas oro, men tycker samtidigt att det är problematiskt att vissa rektorer inte vågar träda fram med namn. Han tror att diskussionen kan föras på ett respektfullt sätt som inte riskerar att demonisera enstaka grupper.
– Det här handlar om principiellt viktiga frågor som gäller hur