Så går det för arterna i havet
NYHETER: Klimatförändringar, utsläpp av farliga ämnen, trålfiske och främmande arter. Det är bara några av alla hot som våra hav utsätts för dagligen. Hur påverkar det livet i våra vatten?
Trots hoten mot våra hav så finns det tecken på återhämtning av vissa arter i Västerhavet, enligt en rapport från Havs- och vattenmyndigheten. Men fortfarande påverkar bland annat farliga ämnen, visst fiske, klimatförändringar och främmande arter växt- och djurlivet negativt.
Majoriteten av de marina däggdjuren samt fåglar och fiskar bedöms inte uppnå god miljöstatus till 2020 i Västerhavet eller Östersjön. – Klimatförändringar påverkar nästan allt levande i våra hav, sen finns det andra hot till exempel trålfiske, muddring och dumpning som påverkar bottenlevande djur och växter.Den varma majmånaden har bidragit till tidig algblomning på vissa ställen vilket kan orsaka syrebrist på bottnar när algerna ska brytas ner, säger Karl Norling, utredare på enheten för miljöövervakning vid Havs- och vattenmyndigheten.
Dessa mår bra Japanskt jätteostron
Det japanska jätteostronet kommer ursprungligen från Stilla Havet och har på grund av odling i Europa blivit allt vanligare i våra vatten och kan ta över områden med till exempel blåmusselbankar. Utöver effekt på blåmusslor vet man ännu inte hur den främmande arten påverkar olika inhemska arter och därför undersöker man denna påverkan.
Tonfisk
Tonfisken som har varit mycket sällsynt sedan början 1960 talet har under de senaste åren åter besökt västerhavet. Tonfisken lever normalt i varmare vatten längre söderut men följer sill och makrill som den äter.
Valar
Tumlare, som är små tandvalar är relativt vanliga i Västerhavet och trots att större valar är sällsynta i våra hav har det funnits tillfällen då fiskare och andra kunnat få en skymt av späckhuggare som har hälsat på utanför västkusten.
Sälar
Tillståndet för säl är delvis positivt. Knubbsäl har, bortsett från år med säldöd, ökat i Västerhavet. Det finns även ett antal gråsälar, men populationen är ännu inte tillbaka i Västerhavet.
Fåglar
Utvecklingen för de flesta fågelarter är positiv, som till exempel måsar och tärnor. Skarven har även blivit allt vanligare vid västkusten. De fågelarter som inte har lika positiv utveckling är de fåglar som äter bottendjur, exempelvis ejder.
Fisk
Det finns en vissa tecken på återhämtning av vissa fiskarter i Västerhavet såsom sill, rödspätta, kummel och gråsej men det finns fortfarande en förskjutning i storlek, de nya fiskarna som föds är mindre än vanligt.
Dessa mår inte så bra Bottenlevande djur
Musslor, maskar, sjöborrar och kräftdjur som till exempel räkor mår sämre dels på grund av långsiktig påverkan av klimatförändringar men också på grund av trålfiske, muddring och dumpning i våra hav.
Torsk
Vissa lokala bestånd av torsk har försvunnit från Skagerrak och Kattegatt. Beståndet av torsk i Öresundsområdet är relativt stabilt sannolikt på grund av trålfiskeförbud.
Ålgräs
Ålgräsets utbredning har minskat sedan 1980-talet, på grund av bland annat övergödning, fiske, muddring och dumpning av exempelvis jord och sand.
Inhemska ostronet
Det vanliga inhemska ostronet har under en längre tidsperiod sjunkit i antal. Detta på grund av klimatförändringar och fiske.
Blåmusslan
Blåmusslan har kommit tillbaka det senaste året men ligger inte ännu på normalnivåer. Det finns dock ingen heltäckande kartläggning av musslornas situation och just nu görs en inventering av blåmusseltillståndet och det inhemska ostronet i västkusten för att se om en minskning har skett.
Källor: Havs- och vattenmyndigheten, IVL svenska miljöinstitutet.