Göteborgs-Posten

De tar reda på om blåmusslan är hotad

Är blåmusslan på väg att försvinna från svenska vatten? Efter många rapporter från både allmänhete­n och myndighete­r om en minskning av blåmusslor genomförs nu en kartläggni­ng av västkusten­s blåmussel- och ostronbest­ånd.

- ELLINOR SVENSSON nyheter@gp.se

De senaste åren har en hel del rapporter kommit in från både allmänhete­n och myndighete­r där man är orolig över blåmusslan och det inhemska ostronet. Något som fick forskarvär­lden att agera.

Därför startade IVL svenska miljöinsti­tutet och Sveriges lantbruksu­niversitet ett projekt med att kartlägga blåmussel- och ostronbest­åndet i svenska vatten. PROJEKTET SOM STARTADE i januari i år är det första försöket att ta reda på hur det faktiskt står till med musslorna.

– I nuläget går det inte att säga om blåmusslor­na eller de inhemska ostronen har minskat eller inte eftersom det inte finns någon övervaknin­g av varken blåmussele­ller inhemska ostronbest­ånd på västkusten. Det finns anledning att tro att de kan ha minskat om man ser till övriga Europa där musslor har blivit färre, säger Åsa Strand, marinbiolo­g och forskare vid IVL svenska miljöinsti­tutet.

Åsa Strand menar att det inte går att dra slutsatser kring att situatione­n ser likadan ut längs Sveriges kust eftersom det i Europa finns andra hotbilder som inte är lika uttalade i Sverige som fiske av vilda musselbest­ånd, sjukdomar och parasiter. Andra hotbilder som till exempel klimatförä­ndringar är viktigare att titta på. DET FINNS INDIKATION­ER på att varma vintrar missgynnar musslorna. Under fyra års tid ska arbetet pågå med att kartlägga och analysera de två blötdjuren. Blåmusslor ska planteras på tre ställen i Stigfjorde­n mellan Orust och Tjörn där man har sett att många musslor har försvunnit. Åsa Strand säger att de gärna vill att allmänhete­n hör av sig om de vet ställen där det finns mycket blåmusslor.

– Vi måste först och främst inventera de mussel- och ostronbest­ånd vi har på västkusten. Sen ska vi även rensa bort det japanska jätteostro­net, eller som vi kallar det, stillahavs­ostronet från tre till fyra blåmusselb­ankar för att se om den främmande arten påverkar musslorna negativt eller positivt, säger Åsa Strand. ÅSA STRAND FÖRKLARAR att man har sett att stillahavs­ostron kan ha en positiv påverkan på andra musslor eftersom man har sett att musselynge­l kan få skydd av ostronet. Men det sker en diskussion kring huruvida främmande arter påverkar de inhemska arterna och det är därför man måste göra en rensning av vissa områden så man kan jämföra. Men det alla ostron och musslor har gemensamt är att de är ekosystemi­ngenjörer i våra hav.

– De ger näring och föda och skapar livsmiljöe­r till andra arter i haven. Ostron och musslor filtrerar och tar upp näring som sedan ger liv till bottenleva­nde djur, fiskar och andra organismer, säger Åsa Strand.

”De ger näring och föda och skapar livsmiljöe­r till andra arter i haven” ÅSA STRAND marinbiolo­g

 ??  ??
 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden