”LSS-utredningen är ett haveri”
LSS-utredningen har havererat. Om förslagen blir verklighet innebär det slutet på personlig assistans, varnar företrädare för funktionshinderrörelsen.
LSS-utredningen ska presenteras i sin helhet först i december. Men redan nu har flera förslag slagit ned som en bomb i funktionshinderrörelsen, framgår av en debattartikel i Svenska Dagbladet.
Listan på föreslagna försämringar är mycket längre än vi någonsin kunnat föreställa oss, skriver flera företrädare.
Fokus ligger på att begränsa personlig assistans, anser de.
BLAND ANNAT FÖRESLÅS en schablon för alla med assistansersättning på 15 timmar i veckan, utöver tiden för att få hjälp med grundläggande behov. Något som skulle innebära att många personer med omfattande behov inte kan bo kvar hemma utan tvingas flytta till särskilda boendeformer, enligt debattförfattarna.
Ett annat förslag rör assistansen för barn under 16 år,
Fakta: Assistans
* Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade (LSS), som infördes 1994.
* 1994 fick 6 100 personer statlig assistansersättning. I oktober 2015 var det nästan 16 200 som fick det, medan siffran i augusti i år var 14 500.
* Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka. Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.
* Mellan 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman. som föreslås ersättas av den nya insatsen ”personligt stöd till barn”. Men företrädarna varnar för att det skulle leda till att hårt belastade föräldrar skulle få ta ett ännu större ansvar än i dag, liksom en risk för att barn inte längre kan växa upp hemma i sin familj.
FRÅGAN OM PERSONLIG assistans har varit föremål för intensiv debatt i flera år. När den så kallade LSS-utredningen tillsattes 2016 var regeringen bekymrad över hur kostnaderna för den statliga assistansersättningen skjutit i höjden. Mellan 2000 och 2015 ökade kostnaderna från drygt 11 till nästan 25 miljarder kronor.
Efter hård kritik backade regeringen i våras om sparkrav på utredningen.
I valrörelsen fick frågan extra aktualitet efter ett antal uppmärksammade fall som handlade bland annat om svårt sjuka barn som med hänvisning till några rättsfall nekats assistans.