Många tankar ett år efter efter #metoo
Ett år har gått sedan metoorörelsen svepte över Sverige. Idrottens egna upprop gick under namnet #timeout och frontades av friidrottaren Moa Hjelmer – som valde att berätta om den våldtäkt hon utsattes för i samband med en Finnkamp. – För varje person som vågar stå upp och säga ifrån över saker som de inte tycker är rätt så föds det ytterligare ett par personer som tack vare det vågar säga ifrån på sina håll, säger Hjelmer till SVT.
Moa Hjelmer valde i slutet av november i fjol att via sociala medier berätta att en annan aktiv ska ha våldtagit henne i samband med en Finnkamp i början av hennes karriär.
– Jag hade ju inte tänkt att berätta det, men jag känner att jag har bearbetat det som hände och lagt det bakom mig. Så på så vis känns det inte jobbigt. På ett sätt är det ganska skönt att berätta istället för att gå och hålla på det för sig själv, berättade Hjelmer i en intervju med GP, samma dag som inlägget publicerats.
Och hon fortsatte:
– OM JAG kan dela med mig och genom det kanske kunna hjälpa någon annan, då har jag på något sätt vunnit över det som hände mig.
Nu, ett knappt år senare, märker hon effekten av #metoo och vad upproret gjort för idrotten och det svenska samhället.
– Det jag märker är att många tänker till. Funderar över sina egna beteenden, funderar över om man är med bidrar till någonting negativt, som kan påverka andra och tänker innan de pratar, säger Hjelmer i en intervju med SVT.
Hon förklarar fina tankar vidare i intervjun:
– För det blir den här klinchen mellan ”ska man inte få skämta om allt?”, eller ”man får inte skämta om någonting längre”. Men det är väl det jag försöker säga till folk som har den attityden. ”Är det verkligen roligt att skämta om vissa saker?”. Det finns så mycket annat vi kan skämta om.
Efter Moa Hjelmers berättelse startade friidrottsförbundet en granskning i samarbete med Linköpings universitet.
406 friidrottare som varit aktiva i seniorlandslaget under de senaste sex åren tillfrågades och en av huvudfrågorna handlade om förekomsten av sexuella och fysiska övergrepp.
NÄR GRANSKNINGEN VAR klar visade det sig att fem av de 192 svarande har utsatts för sexuella övergrepp i friidrottssammanhang, två av dem av sina ledare.
Hjelmer valde själv att lägga ner våldtäktsutredningen eftersom hon inte ville att fokus skulle flyttas från det hon ville lyfta fram när hon delade med sig av sin berättelse.
Friidrottsförbundet övervägde inledningsvis att starta en utredning och polisanmäla våldtäkten, men valde sedan att inte gå vidare, av respekt för Hjelmers önskan.
– Jag och friidrottsförbundet har haft en dialog hela tiden där vi diskuterat fortlöpande och kommit fram till att jag får bestämma. Och jag har fattat det beslutet att jag har sagt det jag vill säga och att det inte är så mycket mer med det, berättade hon för Radiosporten.
FÖR SVT FÖRKLARAR hon att hon tycker att friidrottsförbundet har agerat på rätt sätt och att det är lättare att förändra när man har ett underlag.
– För varje person som vågar stå upp och säga ifrån över saker som de inte tycker är rätt så föds det ytterligare ett par personer som tack vare det vågar säga ifrån på sina håll. På så sätt har vi en snöbollseffekt där det bara sprider sig i samhället, säger hon i intervjun.