”Det Šr inte sanningen och det borde han veta”
symbolik med att företag som förknippas med Göteborg finns och verkar här. Men man får inte bli förblindad av det och offra allt annat på det symbolaltaret. Men var ska de ha sina båtar när kontraktet i Frihamnen går ut?
– Det behöver vi titta på, men det har vi inte gjort än. För mig vore det helt rimligt om de låg i Varberg eller Lysekil. Sedan vet vi inte på längre sikt hur ytterhamnarna utvecklas. Det kanske finns ytor där om tio år. Därför känns det här stora ingreppet förhastat. Men de kan ju bara vara kvar i Frihamnen i ett halvår, börjar det inte bli lite bråttom?
– Jo, men om det är en parkeringsplats för båtarna det handlar om är det ännu mindre anledning att muddra upp Fiskebäck. Jag förstår att de vill ha sina båtar där, men det är inte så att vi måste kasta allting åt sidan för att ordna det. EN BRANT TRAPPA leder upp till ett mötesrum. I trappavsatsen står en modell av ett av företagets båtar. Kontorslokalen intill hamnen är nybyggd, så även om oron för framtiden finns där så har det också skett en satsning de senaste åren.
Frågan är vad den grupp bland fiskarna som jobbar för att få till stånd en muddring tror att det skulle innebära. Handlar det, som Ulf Kamne säger, bara om en parkeringsplats för båtarna?
Robert Ahlström säger att Fiskebäck är stadens naturliga hamn. För AB Göteborg, för turism och besöksnäring.
– Det ska inte behöva sägas så mycket mer egentligen. Det är lite sjukt att vi inte finns här med våra moderna båtar. Vad skulle det betyda om ni kunde vara här?
– Vi vill inte säga för mycket. Vi har varit fjättrade i 20 år. Rätt ofta får vi höra: ”Hur ska ni få det kommersiellt? Hur ska ni kunna betala?” Jag tycker det är lite slag under bältet att fråga oss det. Vi har inte kommit hit med våra båtar en gång, säger Robert Ahlström.
Johannes Claesson säger att det bara är att titta på Danmark. Där har småhamnarna expanderat de senaste åren.
– Och innan de satt sista stenen har de sett att hamnen var för liten, så att de fått börja bygga igen. Så mycket möjligheter ger det.
Kommunalrådet Hampus Magnusson ser också utvecklingsmöjligheter för hamnen – om fördjupningen av farleden blir verklighet.
– Fiskarna i hamnen är väldigt drivna. Kreativiteten är det inget fel på, släpper vi den fri kan det bli en viktig grej för turismen. Om vi ska kunna marknadsföra Göteborg som en fiskestad måste det finnas något mer än bara det som ligger på tallriken. Varför engagerade du dig i den här frågan?
– Fisket är en viktig del av Göteborgs dna. Vi är kända för fiske och för våra bilar. Nu går en hel del jobb och pengar till Skagen och Danmark istället för att stanna i Göteborg, för att de inte kommer in i hamnen med sina båtar. Det är vår roll att hjälpa våra företag och här såg vi ett konkret problem.
En väldigt direkt vinst han ser rör landningsintäkterna – alltså den peng en fiskare måste betala för att landa sin fångst. I dag stannar den i Danmark. Till det hoppas han på fler arbetstillfällen, för kringverksamhet i hamnen.
– Det kan utveckla ett kluster, där det uppstår andra näringar på sikt. YRKESFISKET DELAS UPP i demersalt och pelagiskt fiske. Det förstnämnda handlar om kustnära fiske, i första hand efter bottenlevande arter som kräftor, torsk och spättor. Det bedrivs från mindre båtar – de båtar som kommer in i Fiskebäcks hamn i dag ägnar sig åt demersalt fiske.
De större båtarna, som inte kommer in i hamnen, ägnar sig åt pelagiskt fiske där fångsten består av sill, makrill, skarpsill och blåvitling. Arter som lever mitt i vattnet eller uppe vid ytan. Ofta handlar det om stimfiskar och kvoterna för det pelagiska fisket är betydligt större. Därför kräver det större båtar.
– För tio år sedan så var det normala att landa 200 ton. I dag landar båtar upp till 1 000 ton, för att få
ekonomi i det, säger Kurt Claesson.
Det storskaliga fisket är en annan invändning som anförts mot en utbyggnad av hamnen.
Kommunalrådet Ulf Kamne (MP) säger att utfiskningen av haven är ett problem och att det finns en moralisk aspekt av den här frågan frågan.
– Det här handlar inte om något gulligt skärgårdsfiske. De här båtarna fiskar utanför Afrika, på internationellt vatten. Det är inte säkert att det är någonting som skattepengar eller miljön i Göteborg ska offras för att upprätthålla, säger han.
JAG BOLLAR VIDARE
den här aspekten till fiskarna runt mötesbordet i Fiskebäck och möts av en blandning av sorg, uppgivenhet, förundran och en dos av vrede.
– Där ser du. De är inte ens på samma våglängd. Det är inte sanningen och det borde han veta. Vi har ett problem med det, att de inte kan ett enda dugg. När han säger så, då är han inte intresserad av vad vi sysslar med, säger Robert Ahlström.
– Det har ingen verklighetsförankring överhuvudtaget, säger Lars Axelsson.
Fiskarna runt bordet har sina fiskevatten i Östersjön och i området från Engelska kanalen till Shetlandsöarna.
Båtarna följs och bevakas av myndigheterna och en kontroll med Havs och vattenmyndigheten visar att de inte varit utanför de vattnen. Ingen av båtarna har varit utanför Afrika.
– Det är en jobbig vägg att stångas mot, den typen av förutfattade meningar. Vi sköter oss inom de ramar som finns. Vi kan inte ens missköta oss. Allt registreras, säger Robert Ahlström.
JAG RINGER TILLBAKA
till Ulf Kamne och frågar var uppgifterna om att de fiskar utanför Afrika kommer ifrån.
– Den kommer ifrån att det är den allmänna bilden att det är där djuphavsfiske sker. Det var ju ett stort problem för 15-20 år sedan.
Enligt Havs och vattenmyndigheten har de inte varit utanför de områden de har sina kvoter, alltså Östersjön och från Engelska kanalen och norrut.
– Då backar jag på det. Det var bra att få reda på att det inte stämmer, men det har aldrig varit min huvudinvändning mot att muddra.
Den handlar alltså istället om att det är en väldigt stor åtgärd, som i hans ögon ger liten nytta. Sex båtar handlar det om. Och vid sidan av miljöpåverkan – där politikerna har olika syn på hur stor den verkligen är – är kostnaden någonstans i storleksordningen 126-166 miljoner kronor.
HUR DET SKA
finansieras är fortfarande oklart. Hampus Magnusson pekar på att det går att få bidrag från staten och EU som täcker en del. Fiskarna har också öppnat för att gå in med en del.
– Vi vill satsa i hamnen och för att få igång det kan vi tänka oss att vara medfinansiärer. Det ligger oss så varmt om hjärtat. Vi har sagt att vi måste göra någonting för att få fart på det. Vi är vid vägs ände, säger Lars Axelsson.
Och inför onsdagens möte i kommunstyrelsen så ser det ganska hoppfullt ut för fiskarna. Efter att han varit negativa till att tillsätta utredningen har Socialdemokraterna svängt och är nu försiktigt positiva till en utbyggnad av hamnen.
– Då trodde vi att vi skulle kunna ha båtar liggande inne i staden. Nu vet vi att det inte går och då är nog Fiskebäcks hamn det bästa stället för detta, säger kommunstyrelsens ordförande Ann-Sofie Hermansson (S).
Men exakt hur partiet kommer agera på onsdag är inte klart.
– Vi är inte riktigt klara. Jag är positiv och tror att vi kan skapa goda förutsättningar för fiskeindustrin, men vi behöver precisera och involvera fler aktörer. Vi behöver också veta mer om vad fiskarna är beredda att bidra med. Staden kan inte stå för allt.
”Det är inte säkert att det är någonting som skattepengar eller miljön i Göteborg ska offras för att upprätthålla” ULF KAMNE (MP)
”Fisket är en viktig del av Göteborgs dna. Vi är kända för fiske och för våra bilar. Nu går en hel del jobb och pengar till Skagen” HAMPUS MAGNUSSON (M)
”Nu vet vi att det inte går och då är nog Fiskebäcks hamn det bästa stället för detta” ANN-SOFIE HERMANSSON (M)