Bovarna i bullerdramat ...
Det bullrar i bilen. Oväsendet från vägen fortplantar sig in i kupén och ger ett störande oljud. Vad beror det på? Och finns det något botemedel?
Kupébuller kan vara både irriterande och tröttande. Och det är dessvärre något som är vardagsmat för oss nordbor. Problemet är nämligen större på våra breddgrader än i andra delar av världen.
– Det beror på asfalten. En stor del av det svenska vägnätet består av väldigt grov beläggning, detta för att vägarna ska tåla dubbdäcken. Då ökar också bullret i kupén, säger Mikael Schultz på tidningen Vi bilägare.
Det finns även andra bovar i dramat. Dagens bilar leder in vägljud i kupén genom lågprofildäcken, hjulupphängningar med fler länkarmar samt styvare karosser och fjädring. En äldre bil kan faktiskt vara tystare än en modern.
– Minst betydelse har lågprofildäcken. De ökar bullret med kanske en decibel, vilket knappt är hörbart. Men det handlar inte bara om ljudstyrkan utan även om frekvenser, tonhöjden. Hur man uppfattar ljuden. Buller är psykologi, säger Mikael Schultz. OCH HAN BORDE VETA. Tidningen Vi bilägare har i över ett decennium mätt kupébullret i mängder av nya bilar. Inte sällan med nedslående resultat.
– Det är en stor skillnad på bilarna. Om man ska köpa en ny får man provköra och lyssna. Med en ljudmätare i mobiltelefonen blir det enklare att jämföra olika modeller.
Men vad ska man göra om ens befintliga kärra väsnas för mycket? I bilvärlden diskuteras knep som att arbeta med isoleringsmattor och byta till högre och smalare däck.
– Tyvärr är det ganska kört. I testerna har vi provat allt som man kan tänka sig men inget har gjort någon större skillnad. Det mest effektiva är att ge sig på hjulupphängningarna och byta till mjukare bussningar. Men det påverkar köregenskaperna och är ingenting som man gör själv, säger Mikael Schultz.
För de stora biltillverkarna är den nordiska marknaden nära nog mikroskopisk. Därför anses det inte värt att utveckla fordonen så att de blir tystare på vår typ av asfalt.
Den som störs av kupébuller får i värsta fall byta bil. Eller som vissa lite skämtsamt säger: höja volymen på stereon eller köra med öronproppar. Mikael Schultz och Vi bilägare testar Fords nya antibullersystem Active Noise Cancellation.
På en stor del av det svenska vägnätet finns en grov beläggning som kallas för skelettasfalt. Den innehåller stenar på upp till 16 millimeter i diameter. Skelettasfalt används för att den bättre kan stå emot slitage från dubbdäck och snöplogning. Den leder även bort vatten och syns bättre i mörker, men ger upphov till mer buller.
Det lågfrekventa bullret från vägbanan ökar risken för att bilförare somnar bakom ratten. Det fastslår en forskningsstudie av Statens vägoch transportforskningsinstitut, VTI. Och sömniga förare ligger bakom närmare en femtedel av alla trafikolyckor i Sverige.
Främst är det lågfrekventa ljud som anses vara sövande. Varför är inte helt klarlagt, men en teori är att hjärnan omedvetet anstränger sig extra mycket för att uppfatta vad det är som låter, samtidigt som ingen information ges om vad som är ljudkällan. En annan teori är att vi förknippar ljudet med trygghet,
År 1876 – Stora Nygatan i Gamla Stan i Stockholm var den första gatan i Sverige som fick asfaltsbeläggning.
Cirka 1909 – den första svenska landsvägen fick asfaltsbeläggning, troligen skedde det i Stockholmsområdet.
Därefter gick det snabbt med utbyggnaden av det asfalterade vägnätet, även om det uppstod brist på bindemedel under andra världskriget.
På 1980-talet var 100 procent av de svenska riksvägarna asfalterade.