Glöm nu inte att slå upp några ord på svenska.se! Det är kul, jag lovar.

sparsamma betydelsebeskrivning som ges där är ’nygjord’, vilken exemplifieras med färskt bröd.

Dels Svensk ordbok, en samtidsordbok med fylliga betydelsebeskrivningar. Färsk beskrivs så här: ”som inte förändrats i fråga om sina ursprungliga egenskaper sin friskhet, kraft e.d.” och sedan ges exempel som rykande färsk och färskt virke. En sådan beskrivning blir gärna vag och abstrakt just för att kunna täcka in så många användningar som möjligt. Ändå kommer inte allt med.

Dels SAOB (Svenska Akademiens ordbok), som är en historisk ordbok där man försöker beskriva hur ordet använts i svenskan sedan 1500-talet. Där hittar man långt mycket mer än vad jag angett här.

DESSUTOM SÄGER SÅVÄL

SAOB som Svensk ordbok något om ordens ursprung. I detta fall att färsk är ett lån från tyskans vrisch på 1200-talet, ett ord som även ligger bakom svenskans frisk.

Färsk har alltså funnits i svenskan i 800 år. Det vore ju märkligt om ordet under alla dessa år inte hade använts på olika sätt och därigenom utvecklat olika betydelser.

Ett annat mejl har följande lydelse: ”Jag som är uppvuxen vid sötvattensjön Vättern har alltid betraktat allt med saltvatten som hav. Numera bor jag på västkusten där havet kallas sjön. Kan du lösa gåtan?”

DET ÄR INGEN

gåta. Sjö är ett germanskt arvord – engelskan har sea, tyskan See. Ord som människor använt när de sett vatten framför sig. Betydelsen har varit både ’hav’ och ’sjö’. Ordet insjö (använt sedan 1500-talet) är ett lämpligt alternativ om man vill precisera sig.

Sjö, hav, färsk och tusentals andra är urgamla ord vars användningar och betydelser utvecklats genom människors samtal under tusen år eller mer. Det är vi och våra förfäder som skapat orden och deras betydelser, ingen högre makt, ingen akademi. Ordbokens uppgift är att beskriva dessa genom samtalen uppkomna betydelser.

Glöm nu inte att slå upp några ord på svenska. se! Det är kul, jag lovar.