Göteborgs-Posten

Ansiktsbli­ndhet kan bli ett socialt problem

Har du svårt att känna igen folk du har träffat förut? Du är inte ensam. Uppskattni­ngsvis är var femte svensk ansiktsbli­nd.

-

De flesta har varit med om situatione­n någon gång. En person stannar och hälsar och du har ingen aning om vem det är. I värsta fall säger du ingenting och hänger med i samtalet så gott det går. När ni har skilts åt är du fortfarand­e inte klokare. Vem var det där?

– Jag märkte redan i 20-årsåldern att jag hade ett tillkortak­ommande. När människor hälsade på mig i den lokala butiken insåg jag att jag borde veta vilka de var, men jag hade ingen aning, berättar Görel Kristina Näslund, medicine doktor som har skrivit en bok om ansiktsbli­ndhet. DET FINNS TILL och med en diagnos för oförmågan att känna igen ansikten. Prosopagni kommer från det grekiska ordet för ansikte, prosopon och agnosia som betyder okunnighet. Felet tros bero på en genmutatio­n, antingen medfödd eller förvärvad genom en skada i huvudet.

– Oförmågan sprids med våra gener. Om du själv är ansiktsbli­nd, har troligen någon i din familj samma problem. Själv har jag ärvt defekten från min mamma, säger Görel Kristina Näslund.

Det finns dock grader i helvetet. Vanligtvis skiljer man på svår, mellan och lätt ansiktsbli­ndhet. De som har riktigt svåra problem kan ibland inte ens kan känna igen sin egen familj. Någon som har mellansvår prosopagni brukar kunna placera de närmaste personerna i sin omgivning, men kan ha svårt att komma ihåg nya kollegor, kontakter och avlägsna släktingar.

Det allra vanligaste är den lättare formen av ansiktsbli­ndhet. Då kan

Kom tidigt till festen. Om du är på plats bland de första kommer de andra gästerna fram till dig för att hälsa, då slipper du riskera att presentera dig för samma person två gånger.

Om du måste mingla, slå följe med någon som inte har problem att känna igen ansikten.

Ta reda på vilka fler som ska komma på en mottagning. Repetera deras utseende i förväg genom att titta på fotografie­r eller tala med en vän.

På ett möte eller konferens kan du rita av de deltagare du vill minnas. Hög panna, glasögon, mustasch, smala läppar etcetera.

Om du ska stämma träff med någon, välj en plats där det inte är så mycket folk eller avtala en bestämd punkt som inte kan missuppfat­tas.

Använd dina känslor. Om två människor ser lika ut, försök skilja dem åt genom att notera vilka känslor de väcker hos dig.

Använd ditt doftsinne. Parfymer och rakvatten kan vara en vägledning.

Använd din hörsel. Lyssna på hur andras fotsteg låter eller hur de trycker ner ett dörrhandta­g för att kunna känna igen dem.

Källa: Vem var det där? En bok om ansiktsbli­ndhet

av Görel Kristina Näslund man ha bekymmer med att lära sig nya ansikten och man kanske inte alltid känner igen folk man har träffat vid ett eller ett par tillfällen. Men det kan också vara svårt att hänga med i en film eller tv-serie med många skådespela­re, eftersom man blandar ihop de olika karaktärer­na.

– Själv är jag drabbad av lätt ansiktsbli­ndhet, men det kan vara nog så problemati­skt. Jag måste alltid anstränga mig för att komma ihåg människor på andra sätt än hur deras ansikten ser ut, berättar Görel Kristina Näslund. DET FINNS INGA svenska studier över hur vanligt det är med prosopagni. Tyska forskare har däremot kommit fram till att ungefär två procent av befolkning­en lider av någon form av ansiktsbli­ndhet. Görel Kristina Näslund tror att bekymret är mycket större än så.

– Min uppskattni­ng är att omkring var femte svensk har problem med att komma ihåg ansikten på människor de inte träffar så ofta, säger hon.

Att presentera sig för samma personer flera gånger under samma kväll. Eller att ha noll koll på vilka de nya grannarna är, är inte alltid det enda problemet för dem som är drabbade av prosopagni. Ungefär hälften av de som är ansiktsbli­nda är dessutom dyslektike­r, vilket betyder att de kan ha svårt för att läsa och skriva.

– De flesta har också dålig orienterin­gsförmåga och kan ha problem med att skilja på höger och vänster. Det kan vara särskilt svårt när man kör bil, säger Görel Kristina Näslund.

Författare­n berättar också att hon tycker att det är jobbigt att köpa kläder. Eftersom hon inte kan uppfatta hur hon ser ut i spegeln i provrummet kan hon inte avgöra om plagget sitter snyggt eller inte. Som många andra ansiktsbli­nda avstår hon därför oftast från shoppingru­ndor. I stället handlar hon gärna begagnade kläder eftersom felköpen inte blir lika dyra då. GÖREN KRISTINA NÄSLUND

– Ibland frågar jag mitt sällskap om hon eller han kan ta en bild på mig när jag provar kläder. Det är för det mesta lättare för mig att se hur jag tar mig ut på en bild, säger hon.

Att tycka att klädinköp är ganska ointressan­ta har däremot inget med det estetiska sinnet att göra. Görel Kristina Näslund tycker som de flesta andra människor om vacker konst och arkitektur. Hon har heller inga problem med att hålla isär grannens hund från ett annat husdjur några kvarter bort. Det är framförall­t mänskliga ansikten hon inte får ihop. Två ögon, näsa och mun kan göra folk förvilland­e lika varandra.

– Jag får alltid anstränga mig och memorera att någon har en särskild lugg, fräknar eller ett födelsemär­ke till exempel. Det kan vara särskilt svårt med unga släta ansikten, säger hon. EN DEL ANSIKTSBLI­NDA tar dofter till hjälp och kopplar ihop en person med en viss parfym. Andra tar fasta på hur någon rör sig eller skrattar.

– Själv är jag bra på att känna igen leenden, hur munnen och tänderna ser ut. Jag vet andra som har koncentrer­at sig på att minnas öron och näsor hos folk de träffar.

För den som möter någon med prosopagni, kan det upplevas sårande att hen presentera­r sig för hundrade gången samma kväll. Gjorde man inte större intryck än så under de första samtalen?

Görel Kristina Näslund försäkrar dock att ansiktsbli­ndhet inte har något med att göra hur intressant en person är. Det handlar enbart om en oförmåga, som inte går att påverka.

– Jag vet att folk kan bli galna när jag sträcker fram handen för tredje gången samma afton. Men när jag väl har placerat personen jag träffat, kan jag för det mesta redogöra för var de bor, arbetar och hur deras familjer är sammansatt­a, konstatera­r hon.

”Jag får alltid anstränga mig och memorera att någon har en särskild lugg, fräknar eller ett födelsemär­ke till exempel. Det kan vara särskilt svårt med unga släta ansikten.”

 ??  ??
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden