Tång kan vara framtidens mirakelväxt
Intresset för tång växer snabbt – både som framtida livsmedel, framställning av plast och som biobränsle. Samtidigt undersöker forskare om tång också är en nyckel till ett längre och friskare liv.
Tång är samlingsnamn för stora vattenlevande alger (makroalger). De har länge använts som mat, främst i Asien, men även som konsistensgivare, stabiliseringsmedel och emulsionsmedel, gödsel och djurfoder.
I Sverige är vi hittills ovana att äta tång, men intresset blir allt större. Samtidigt pågår forskning på olika håll för att hitta fler användningsområden.
– Jag är personligen övertygad om att det är nu det börjar, inom de närmaste fyra-fem åren, säger Fredrik Gröndahl, docent och lektor på Kungliga tekniska högskolan (KTH) och projektledare för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Seafarm. I SEAFARM, MED FORSKARE från bland annat Chalmers, Göteborgs universitet och KTH, odlas makroalger i syfte att använda hela råvaran - allt från produktion av livsmedel och djurfoder till kemikalier, material, gödsel och energi. Man bedömer även algodlingens effekter på miljön och nyttan i förhållande till kostnader.
På sikt hoppas Fredrik Gröndahl få se en ny hållbar industri växa fram i Sveriges kustregioner. Han talar med entusiasm om Sveriges goda förutsättningar för algodling. Vår långa kust erbjuder många lämpliga områden. Och tång är klimatsmart ur flera avseenden. Eftersom den tar sin näring ur vattnet, minskar effekter av övergödning. Den behöver varken gödas eller vattnas. Och i havet finns gott om plats.
– I stället blir odlingen ett nytt livsrum där fisk och ål trivs, och på så vis bidrar den till ökad biologisk mångfald. HITTILLS FINNS EN odling på cirka två hektar utanför Koster, där Seafarm odlar sockertång och fingertång på rep.
– De växer snabbt och har många användningsområden. Dessutom odlar vi inomhus i tankar för att kunna leverera färska alger till restauranger året om via företaget Kosteralg, berättar Fredrik Gröndahl.
I Seafarm undersöker man om makroalger kan ersätta fossila material. På KTH har ett demonstrationsplastmaterial baserat på algbiomassa tagits fram, som i framtiden kan ersätta fossilbaserade plastprodukter.
– Den stora miljövinsten ligger just där att man går från fossilbaserat till biobaserat material och således bidrar mindre till växthuseffekten. Men en plast från alger är lika mycket en plast som från en annan råvara. De går att göra lättnedbrytbara, men problem med mikroplastpartiklar kan uppkomma även från ”algplast”, påpekar han. TÅNG KAN ANVÄNDAS som både livsmedel och djurfoder, då dess proteiner innehåller alla livsnödvändiga aminosyror. Fredrik Gröndahl berättar att källan till omega-3-fettsyror faktiskt är alger, inte fisk.
Makroalger kan anrika tungmetaller, men halterna mäts regelbundet av Seafarm.
– Algerna har mindre halter av tungmetaller än fisk. Ju högre upp i näringskedjan, desto mer. Tänk dock på att tång innehåller jod, om du äter väldigt mycket. RESTERNA KAN RÖTAS till biogas eller jäsas till bioetanol. Förhoppningen är att algerna kan bidra till att minska både klimatpåverkan och beroendet av fossila råvaror. Ser du några nackdelar med tångodling i stor skala?
– Det finns mest fördelar, faktiskt. En nackdel kan vara att odlingarna syns ute i skärgården, där folk vill köra båt. Men om de ligger långt ute till havs blir det mindre konflikter om det marina utrymmet. Eftersom tång växer på vårvintern, kan man sänka ner repen så att de inte syns på sommaren när vi redan har skördat.
Fredrik Gröndahl tror att den nuvarande odlingen kan behöva växa till tio hektar i framtiden för att bli kommersiellt lönsam. Men regelverket idag är snårigt.
– För att få sätta upp en algodling krävs ett tillstånd. Det finns dock inget tillstånd för just alger. Men nu har jordbruksministern tillsatt en utredning för att det ska bli lättare att få ett sådant.
I Lund är man nyfiken på tång ur ett annat perspektiv.
”Odlingen blir ett nytt livsrum där fisk och ål trivs, och på så vis bidrar den till ökad biologisk mångfald” FREDRIK GRÖNDAHL Docent och lektor på KTH och projektledare för det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Seafarm
Eva Nordberg Karlsson, professor i bioteknik vid Lunds tekniska högskola, håller i flera internationella projekt om makroalger. ETT AV DEM, ProSeaFood, är ett europeiskt samarbete i syfte att kartlägga tångens hälsofrämjande egenskaper: hur påverkar tångens kolhydrater vår tarmflora och vårt immunförsvar? Och om detta är positivt, hur kan dessa kolhydrater massproduceras? Kan man här skapa nya livsmedel och tillsatser? Kanske i form av ett pulver, där livsmedelsindustrin kan spetsa färdigmat med extra näring från tång?
Forskarna funderar över om det finns ett samband mellan att man i Japan i genomsnitt äter fem kilo alger per person och år, och japanernas långa livslängd. Samt att de drabbas förhållandevis sällan av tarmcancer och demens.
Tång innehåller andra slags fibrer än växter på land. Bland annat saknar tång kolhydraten lignin, som landväxterna behöver för att få stadga. Forskarnas hypotes är att tångens fibrer ökar tillväxten av nya tarmbakterier, och att dessa kan stärka immunförsvaret och i förlängningen kanske också livslängden. Nu återstår att testa tångfibrerna på tarmfloran i en simulerad labb-tarm.