En pampig symfoni för barnen
KULTUR: Suzanne Osten står för regi och Göteborgs symfoniker för musiken när barnföreställningen Pampiga systrars symfoni ska spelas på konserthuset. Musiken är helt nyskriven och har uppstått i ett samarbete mellan Göteborgs symfoniker och Kungliga filharmonikerna i Stockholm. Föreställningen, som ska spelas för lågstadieelever, är en blandning mellan teater och musik.
Visst har vi behov av fler Mio min Mio-filmer än den där sovjetisk-svensk-norsk-brittiska fantasy-äventyrsfilmen från 1987 som blev sågad av kritikerna redan när den kom? Visserligen spelade den då 13-årige Christian Bale dubbelrollen som Benke och Jum-Jum, men den litterärt gastkramande berättelsen lyfte ändå aldrig riktigt och fick dessutom en hopplös dubbning till svenska.
Mio min Mio och Bröderna Lejonhjärta. Två välkända svenska fantasy-berättelser som har allt som krävs, och mer därtill. I rätta händer, med tillräckligt stor budget, skulle de garanterat ha potential att göra internationell dundersuccé.
En win-win-situation, som också skulle kunna generera kommersiellt lönsamma serier i stil med Sagan om ringen-trilogin eller Harry-Potter-serien – enligt affärstidningen Forbes två av världens mest inkomstbringande filmprojekt. Någonsin.
Tänk att få färdas till Landet i fjärran, rida genom Dunkla skogen för att bekämpa den onde Riddar Kato med sitt hjärta av sten. Han som med sin järnklo tagit barnens själar och förvandlat dem till fåglar. Vilka visuella möjligheter! Vilken dramatik!
TOMAS ALFREDSON, SOM själv mist en bror, har sedan 2012 kämpat hårt för att få spela in en ny version av Bröderna
Lejonhjärta med stor budget och internationella stjärnor. Först skrev John Ajvide Lindqvist manus, senare var manusförfattaren bakom E.T., Melissa Mathison, inkopplad. Att hon gick bort 2015, när de kommit halvvägs, blev ett sorgligt bakslag för filmen. Men regissören brinner fortfarande för berättelsen och planerna har inte skrinlagts.
Berättelsen om Skorpan och Jonathan och deras äventyr i Nangijala har hänfört generationer. Många barn, inte minst i dag, har starkt behov av att bearbeta upplevelser av döden. Nu finns möjligheter att med modern filmteknik uppdatera Astrid Lindgrens berättelser så att de berör i samtiden. Draken Katla behöver kanske inte alltid vara av papier maché, som i Olle Hellboms film från 1977.
ÖVER 40 ÅR har gått sedan dess, och jag tänker på Astrid Lindgrens berättelser när jag ser bioaktuella filmen Unga Astrid. Även kommande äventyrsfilmen Halvdan Viking har tydligt inspirerats inte bara av Martin Widmarks bokserie utan även av Tage Danielssons mästerliga filmberättelse om Ronja Rövardotter och Birk.
Alma-pristagaren Jacqueline Woodson berättade nyligen för mig på Bokmässan om varför hon känner igen sig i Astrid Lindgren. En författare som skriver om barn, för barn, och alltid står på barnens sida. Dessutom väl medveten om klass, kön och utanförskap. Att Pippi Långstrump inspirerat till en ny radioföljetong och bok: Pippi i Rinkeby, med en romsk flicka i huvudrollen känns logiskt.
Vi har Astrid Lindgrens värld, Junibacken och Alma-priset. Men var är storfilmerna?
Nu finns möjligheter att med modern filmteknik uppdatera Astrid Lindgrens berättelser så att de berör i samtiden.