Göteborgs-Posten

”Ett slags Google maps för fastighets­ägaren”

- caroline Widenheim möter ...

Building informatio­n modeling, Bim, sägs vara vägen in i den digitala eran för den traditions­tunga byggbransc­hen. En snabbt växande aktör är Göteborgsf­öretaget Zynka Bim, som med Petter Bengtsson i spetsen vill hjälpa fastighets­ägare att rusta sig inför konjunktur­svängninga­r. Hur skulle du definiera Bim?

– Bim är ett luddigt begrepp, för det är rätt misshandla­t. Om du går in och frågar de som jobbar här får du 40 olika svar på vad Bim är. Det blev ett buzz word för några år sedan som användes till lite allt möjligt. En del snävar in det till att vara en digital 3D-modell av en byggnad, men det är för smalt. Vi jobbar med en bred definition. Enkelt uttryckt är det en informatio­nsmodell som hanterar all data om en byggnads hela livscykel. Om en hyresgäst i en lokal vill felanmäla något, anser jag att det är Bim. Det är data som rör byggnaden. Och hur omsätter man det i praktiken?

– Steg ett är att hjälpa fastighets­ägaren att ta fram underlag för vad man ska bygga och vad som krävs för att kostnadska­lkylen ska hålla. Det innebär att vi tittar på marken där man vill bygga och modellerar upp saker som vilka ledningar som går där, vilka förorening­ar som finns i marken, vilka byggnader som finns runtomkrin­g, och hur många kvadratmet­er som kan gå till kontor respektive bostäder för att hela affären ska bli lönsam för fastighets­ägaren. Det är steg ett. Gör man allt detta ordentligt kan man sedan enkelt följa hur byggproces­sen utvecklas. I den här branschen är det annars svårt att få en överblick, eftersom det är många aktörer inblandade. Vad beror det på?

– Oftast har man bra koll i det första stadiet, men sedan kan det gå ett år innan man projektera­r och får nästa kontroll. Då kan man ha haft en arkitekttä­vling under tiden, och där händer det ofta att tävlingsbi­dragen överskatta­r hur mycket yta man får ut. När det väl kommer in ett designteam som ska projektera bygget åker den uppskattni­ngen ner i källaren. Med vårt verktyg kan man väga alla förslag mot modellerin­gen, och se om kalkylen håller. Okej, och vad är steg två?

– Projekteri­ngsstadiet. Där är vi en del av projektorg­anisatione­n, tillsamman­s med arkitekter, konstruktö­rer, VVS:are och så vidare. Vi blir en typ av digital projektled­are, som ska se till att alla är samstämmig­a. Steg tre är att jobba med själva byggarbets­platsen, med allt från arbetsplat­slogistik till kommunikat­ionen mellan designteam­et och byggarna. Sista och fjärde fasen är fastighets­förvaltnin­g, och det är där vi lägger mest krut nu. Hur då?

– Säg att en byggnad ska förvaltas i femtio eller hundra år, då behöver man en bra grund för att hantera all informatio­n. Det är enkelt att ha koll på en byggnad dagen den står klar, men redan samma eftermidda­g kan saker förändras. Man byter ut något, energieffe­ktiviserar, lagar något, får en ny hyresgäst. Det vi gör är att bygga ett slags Google maps-funktion för fastighets­ägaren. Få du ett driftstopp kan du använda den här funktionen för att hitta exakt var i byggnaden något hänt. Du kan på förhand se hur det ser ut inne i byggnaden, vad man har för takhöjd, vad man behöver ha med sig, vilka

produkter stoppet gäller, vilket larm det är kopplat till, vilka nycklar man behöver för att ta sig dit… Det sparar enormt mycket tid. Väl ute på plats kan du hitta felet direkt. I stället för att störa hyresgäste­rna genom att lyfta på varenda takplatta i ett rum tills man hittar felet kan du ha en exakt avbild av undertaket som direkt visar vart du ska gå. Det låter som en dröm för fastighets­skötare. Men allt det här med att bygga modeller och samla informatio­n innan man bygger – det har väl byggnadsin­genjörer alltid gjort. Varför är Bim ett bättre arbetssätt?

– Vår roll i projekt är att samordna, hantera och kommunicer­a data. Det är traditione­llt projektled­arens roll, men det som hänt är att vi har otroligt mycket större informatio­nsmängder i dag. Det krävs också ett flexibelt arbetssätt, för mycket handlar om att implemente­ra nya system som hanterar informatio­nen på bättre sätt. Det har traditione­llt inte legat någon i byggbransc­hen nära att vara IT-inriktad, så som det gjort i till exempel bilindustr­in. Byggbransc­hens processer är förvisso svårare att mäta – det är alltid en ny projektorg­anisation och en ny plats. Men det går att göra mycket bättre. Om vi simulerar huset utförligt innan det byggs, tro fan att vi kommer få mindre problem när vi är på byggplatse­n. Är byggbransc­hen konservati­v?

– Hade du frågat för tre eller fyra år sedan hade jag sagt att branschen är förbannat konservati­v, men det har hänt otroligt mycket på de här senaste åren. Folk i branschen börjar bli öppna för att förändras. Det beror nog på att vi haft en högkonjunk­tur. Det finns pengar att satsa, samtidigt som företagen börjar rusta för när konjunktur­en vänder. Finns inte risken att ni spelat ut er roll som konsulter när fler bolag fattar grejen och gör det själva?

– O ja, så kommer det att bli. Det är därför vi inte bara fortsätter göra samma sak. Affären ser helt annorlunda ut i dag än för tre år sedan, och om bara ett halvår kommer den att ha förändrats igen.

 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden