Västsvenska skoföretag under miljölupp

Ansvarsfulla garverier eller kemikalieutsläpp och dåliga arbetsförhållanden? Skoföretagen vill inte avslöja vilka garverier de nyttjar i Indien.

Kedjan från produktion till butik inom läderindustrin är komplex. Ofta är det flera underleverantörer, tillverkare och arbetsgivare som till slut landar i en färdig lädersko i någon av våra skobutiker.

Den indiska miljörättsorganisationen Cividep har i dagarna besökt Göteborg för att belysa problemen som är en konsekvens av en konkurrensutsatt marknad.

Bland annat mötte Civideps generalsekreterare Gopinath Parakuni företrädare från skoföretag i Västsverige, i ett rundabordssamtal i Göteborg på onsdagen.

– Det var goda samtal med intresserade och engagerade företag som lyssnade noga. De jag pratade med säger att de vill vara ansvarsfulla företag och vara transparenta, säger Parakuni.

garveriarbetares rättigheter i Indien, och kämpar för att arbetarna ska få en dräglig tillvaro i de indiska garverierna.

– De lever i fattigdom, inte ens två dollar om dagen tjänar arbetarna. De har inte pengar till mat, de har inte råd att utbilda sina barn och blir dessutom sjuka. Det är de stora företagen som har de ekonomiska musklerna att förändra det, säger Gopinath Parakuni.

Cividep har gjort en studie om effekterna av att garverierna släpper ut kemikalier i vattendragen runt garverierna. Vilket inte bara skadar de som jobbar där.

– Även omgivningen skadas av att det släpps ut kemikalier i naturen, med förorenade städer som följd och djur som tar skada. Företagen måste ta sitt ansvar, det gör de inte tillräckligt i dag, säger Gopinath Parakuni.

Cividep bjöds in till rundabordssamtalet av Fair Action, en organisation som sätter press på svenska skoföretag att vara mer öppna och ansvarstagande för arbetares rättigheter.

Nina Wartholz säger att kunskapen hos konsumenterna saknas i dag. – Enligt en Sifo-undersökning som vi gjorde så känner 68 procent av svenskarna inte till baksidorna med läderindustrin, berättar hon.

Men ansvaret ligger inte på konsumenterna, påpekar Gopinath Parakuni.

– Att lägga över ansvaret på kunderna är inte helt schysst. Kunskapen ska företagen sprida.

Bland deltagarna i onsdagens rundabordssamtal var de halländska skojättarna Scorett och Vagabond. De har fått påtryckningar om att redovisa vilka garverier som man använder.

– De scenarier som nämns skulle vi aldrig acceptera i vår kedja, och det är heller inget vi har träffat på. Just nu håller vi på med en kartläggning som vi ska redovisa nästa år. Det är många leverantörer, så det är en komplex kedja. Men det är aldrig något vi velat hemlighålla, säger Sophie Arnesved, hållbarhetsansvarig på Scorett.

det är viktigt att visa de goda exemplen.

– Det är bra att det uppmärksammas av Fair Action även om inte vi sett dessa förhållanden.

Men när GP frågar vilka leverantörer Vagabond använder blir det kalla handen. Vagabond vill inte redogöra för hela kedjan.

– Vi lägger ut listor på våra direktleverantörer, dock inte våra materialleverantörer, men vi har hand om hela kedjan från designidé till konsument. Det blir svårt att agera konstruktivt i den här typen av samtal, då vi inte känner igen oss i beskrivningarna, säger kommunikationschefen Anna Fahle Björcke.

– För att vi inte vill dela med oss av vår designstrategi. Samtidigt är vi väldigt öppna för dialog. Det är bra att branschen granskas.