En budget i rätt riktning
Sverige kommer att styras med en borgerlig budget under det kommande året.
Sverige kommer styras med en Moderat- och Kristdemokratisk budget. Detta blev klart då L och C inte ämnade rösta för en socialdemokratisk budget och SD röstade för M och KD-budgeten. Oavsett vilken regering vi till slut får kommer Sverige det kommande året styras med en borgerlig budget.
Stefan Löfven (S) var uppenbart irriterad över vad som hade hänt. Bland annat hävdade han att M och KD nu ger SD ett avgörande inflytande över politiken. Det är något av en bakvänd logik. Först och främst är det väljarna som gett SD inflytande över politiken, vilket ledde både till att Löfven avsattes som statsminister och att en borgerlig budget nu råder.
Att M och KD ville att deras budget skulle gå igenom är inget konstigt, oavsett vem som röstar med dem. Skulle de avstå från att i riksdagen driva sin egen politik för att SD råkar anse att den är det bästa, eller mer sannolikt, minst dåliga alternativet?
Under mandatperioden 20142018 röstade SD och S+MP likadant vid 1193 tillfällen. Var det 1193 tillfällen då Socialdemokraterna och Miljöpartiet gav SD inflytande över politiken då de framlade förslag som SD skrev under på?
Bör tilläggas att under regeringen Reinfeldt 2010-2014 röstade SD 1554 gånger med Alliansregeringen. Oftast röstar SD med sittande regering men tendensen med tiden är att SD oftare röstar med Alliansen.
Alla blir således ”beroende” av SD eller tvingas regera med deras aktiva eller passiva stöd. Det är den verklighet som samtliga partier måste förhålla sig till nu tills väljarna beslutar sig för att radikalt omstöpa maktförhållandena i riksdagen.
Den budget som vann omröstningen präglas av förberedelser inför en förmodad lågkonjunktur. Den främsta reformen utgörs av ett ytterligare jobbskatteavdrag. Procentuellt sett, som andel av lönen, så kommer det gynna låginkomsttagare mest. I budgeten ingår även en höjning
” Skattesänkningarna förklaras vara nödvändiga då den svenska ekonomin sannolikt passerat konjunkturtoppen
av brytpunkten för den statliga inkomstskatten vilket gynnar de 1,4 miljoner svenskar som omfattas.
Skattesänkningarna förklaras vara nödvändiga då den svenska ekonomin sannolikt passerat konjunkturtoppen. Det kan bli tuffare ekonomiskt framöver och hushållens konsumtion riskerar att mattas av ordentligt. Därför är skattesänkningar ett logiskt sätt stimulera ekonomin.
Därutöver görs satsningar för att underlätta för företag, polisen får tillskott i sin kassa tillsammans med lönehöjningar av polislönerna och extra satsningar görs med syftet att förkorta väntetiderna i vården. Besparingar görs bland annat genom minskade anslag till Migrationsverket, minskat utrymme för internationellt bistånd och slopade byggsubventioner som ändå inte fått avsedd verkan.
Löfven må vara missnöjd över att han ännu en gång får sitta med en borgerlig budget i knät. Men för Sverige är det definitivt ett steg i rätt riktning.