Tummetott, vante eller rock?

Slutreplik till Karin Pleijel (MP), 3/12 och 7/12

Jag vet att Grundskoleförvaltningen i Göteborg har förslag på stora satsningar framöver. Det är riktigt bra och det inger visst hopp. Samtidigt blir jag bekymrad och orolig av det Karin Pleijel (MP) skriver.

Jag är bekymrad över att Gustav Fridolin (MP) på MP:s hemsida skriver om en satsning för en jämlik skola och för att bryta ojämlikhet och segregation. Många med mig fick då uppfattningen att man äntligen skulle satsa stort på just skolorna i utanförskapsområden. Men så var det inte, Skolkommissionens rekommendationer innebär att bara cirka 20 procent satsas på de elva kommuner där våra utanförskapsområden finns. Borde inte Fridolin ha nämnt detta?

Jag är bekymrad över att det rödgröna styret under senaste mandatperioden gjort en historisk satsning utan att personalen på skolorna märkt av denna satsning. I stället blev det nedskärningar under vårterminen. Vad har personalen missat?

Jag är orolig över att bara hälften av den statliga satsningen för höstterminen 2018 hittills kommit till skolorna, när terminen nu nästan är slut. När kommer resten av denna satsning?

Jag är orolig över talet om långsiktiga satsningar. Visst behövs långsiktighet, men först måste man satsa kortsiktigt. Man måste komma tillrätta med dagens stora problem för att sedan kunna satsa långsiktigt.

Många har läst sagan om ”Mäster skräddare”. En man beställde en rock, men det blev en allt mindre del. Jag håller med om att det kanske blev en vante med kommunens nya satsningar, men med statens stöd för satsning på att bryta ojämlikhet och segregation skulle det kanske kunna bli just en rock. Svek eller inte? Tummetott, vante eller rock? Janne Otterström