”För mig blir det också ett sätt att utsätta mig själv för granskning. Hur har mitt arbete påverkat människor?”
Greppet tycks typiskt för den 66-årige Janne Josefsson.
Den som läser gamla pressklipp kan notera att medieberättelsen om honom förändrats de senaste åren. Under hans första tid i offentligheten framställdes han som en obeveklig murvel, en ”social torped” som i konfrontativa intervjuer drog ner byxorna på korrupta makthavare. En journalistikens Robin Hood med dold kamera i stället för pilbåge. I färskare pressklipp framträder en mjukare man. En som ständigt ifrågasätter sina egna metoder och frågar sig om han haft rätt att gå så hårt fram mot dem han avslöjat på bästa sändningstid.
Det är nästan som om Janne Josefsson själv sällat sig till sina främsta kritiker.
Bilden bekräftas av Nils Hanson:
– Han har en mer lågmäld framtoning i dag. Både i sitt sätt att berätta och att vara. Han är mer resonerande och mindre konfrontativ. Det har säkert att göra med den kritik han fått genom åren. All kritik har ju inte varit utan substans.
UNDER DE TIMMAR jag tillbringar med Janne Josefsson förekommer han flera gånger mina mer kritiska frågor genom att ifrågasätta sig själv.
– Det där är jag inte stolt över, säger han och pekar i pappersbunten på reportaget där han med dold kamera spelat in hur en friskolerektor kallar barn med adhddiagnoser för ”rötna ägg”. Framför synlig kamera lät han sedan rektorn neka, för att därefter visa den dolda inspelningen för honom.
– Så fort han nekade så fick han ju en sån enorm fallhöjd. Och i samma ögonblick jag visade intervjun insåg han att han skulle bli tvungen att sälja skolan.
Han lutar sig framåt.
– Där har du den där kampen mellan bra tv och hänsyn. Vi journalister ska snoka och rota bakom kulisserna och göra de här ansvarsintervjuerna. Och folk med makt ska kunna svara på frågor. Men det måste vara fair play. Om man ska gå så långt måste det stå i proportion till det man avslöjar, det måste leda till något. När det i stället börjar likna underhållningsvåld måste man tänka efter. Jag skulle inte ha gjort så i dag.
Tidigare i din karriär har du själv sagt att du drivits