Kungsbackas kulturskola kan få privat konkurrens
För att korta köerna och nå fler kan kundval införas inom kulturskolan i Kungsbacka. Men ska förslaget bli verklighet krävs att kommunen satsar mer pengar på verksamheten.
Kulturskolan är populär och för att få en plats till de mest eftertraktade kurserna, just nu piano och konst, är kötiden upp till två år. Samtidigt finns en ambition om att bredda utbudet och hitta nya målgrupper.
Som ett sätt att möta de utmaningarna vill nämnden för kultur och fritid därför införa en kundvalsmodell liknande de som finns inom skola och äldreomsorg, vilket Kungsbacka-Posten var först att berätta om. Privata aktörer kan därmed få möjlighet att bedriva undervisning och eleverna kan välja det som passar dem bäst.
– Det är en lösning för att hantera köerna. Beslutet handlar om att vi vill titta vidare på det här, säger Marie Wadström (KD), andre vice ordförande i nämnden.
Kundvalsmodellen finns redan
i en del kommuner i Stockholmsområdet och Nacka lyfts fram som en förebild i den utredning som tjänstemännen presenterat för politikerna. Systemet innebär att kommunen tar in avgifterna och delar sedan ut ett belopp per elev till de privata anordnarna. Elevavgiften blir därmed lika stor oavsett om den kommunala kulturskolan eller en privat aktör
”Per GraNeld enhetschef på kulturskolan
arrangerar kursen. Kommunen har sedan ansvar för auktorisering och kvalitetskontroll av verksamheten.
I Västsverige skulle Kungsbacka bli först ut med att införa kundvalsmodellen, enligt Per Graneld, enhetschef på kulturskolan. Själv tycker han att idén är bra.
– Det viktigaste är att vi har hög tillgänglighet och kan nå fler barn och ungdomar. I Nacka finns ingen spärr på hur många som kan vara med, däremot är det begränsat hur många kurser varje elev kan gå.
I utredningen listas
också en rad positiva effekter, mycket handlar om möjligheter att skapa bredare utbud.
– Det kan både bli större spridning i kommunen och även fler olika inriktningar. Vi vet inte riktigt hur många privata aktörer som är intresserade av det här men det blir spännande att se, säger Per Graneld.
Samtidigt finns en del farhågor. Bland annat att det kan bli svårare att samarbeta med skolor och fritidsgårdar och även att genomföra ämnesöverskridande projekt inom kulturskolan. Dessutom kan det bli begränsningar för eleverna att gå flera kurser parallellt och utredningen pekar också på risken att kulturskolan får en mindre betydande roll i det lokala kulturlivet.
Per Graneld tror
dock att den kommunala kulturskolan fortfarande kommer att stå stark.
– Konkurrens kan trigga oss och vi får se till att vara så bra det går. Vi måste också hålla oss moderna och erbjuda kurser som attraherar många.
För att kunna införa kundvalsmodellen, med syftet att minska köerna, krävs större ekonomiska resurser. I ett första steg handlar det om att kommunfullmäktige behöver skjuta till 1,5 miljoner kronor. Ett eventuellt beslut om utökade resurser kan fattas först i juni när budgeten för 2020 ska klubbas.
Lärare på kulturskolan är däremot skeptiska till att konkurrensutsätta verksamheten. Karin Milton är konstlärare och skyddsombud:
– Den kommunala kulturskolan har redan en organisation med välutbildad personal, så vill man skjuta till medel klarar vi av att både korta köerna och bredda utbudet. Privata aktörer innebär inte per automatik bättre kvalitet.
Konkurrens kan trigga oss och vi får se till att vara så bra det går