Almi kritiseras för att skönmåla statistik för lån
Statsägda Almi har under flera års tid levererat en överdrivet positiv bild av låneverksamheten. Det visar en granskning av Riksrevisionen som avslöjar hur det statliga bolaget genomgående skönmålat statistiken. – Har inte varit medvetet, säger Almis kommunikationsdirektör Lars Mårdbrant.
Statsägda Almi har i uppdrag att främja företagandet i Sverige, och i enlighet med regeringens jämställdhetspolitik ska bolaget särskilt fokusera på kvinnor.
I dag är ungefär var tredje företagare i Sverige en kvinna – men Almis mål är att andelen lån till kvinnliga företagare ska vara högre. Enligt bolagets rapportering till regeringen lever man också upp till målet.
År 2017 gick 31 procent av de 4 200 nya lån som beviljades till kvinnor, står det i års- och hållbarhetsredovisningen – men det stämmer inte enligt en granskning av Riksrevisionen som nu kritiserar Almi för att genomgående ha förskönat siffrorna under flera års tid.
– När det kommer in en ansökan så registrerar Almi om företaget leds av en man eller en kvinna eller om det leds av ett så kallat mixat team, det vill säga en grupp av både män och kvinnor, förklarar Emilia Johansson, projektledare på myndigheten som lett granskningen av Almis låneverksamhet.
– Men sedan när de redovisar statistiken för regeringen så slår de ihop kategorierna mixat och kvinnor, fortsätter hon och tillägger att detta görs utan att det framgår att man gjort så.
Enligt Riksrevisionens beräkningar är andelen kvinnor som får lån av Almi egentligen betydligt lägre. I själva verket gick enbart 17 procent av de lån som beviljades 2017 till kvinnor, 69 procent till män och 13 procent till företag som leds av grupper med båda könen representerade.
En fördelning som legat relativt konstant under perioden mellan år 2013 och 2017 som varit föremål för myndighetens granskning.
Varför Almi har gjort så här ger Riksrevisionens granskning inte svar på, säger Johansson, men konstaterar att regeringen och även riksdagen fått en bild av Almis prestation som är missvisande.
Lars Mårdbrant, kommunikationsdirektör på Almi, försäkrar att man inte haft för avsikt att dölja någonting och att bolaget tar till sig av kritiken.
Men hur har ni resonerat när ni slagit i hop de här två kategorierna?
– Det finns alltid ett antal vägval att göra när man tar fram statistik, och vi har redovisat på det här sättet i ett stort antal år, säger han.
– Men när Riksrevisionen nu lägger fram sin granskning så inser vi att vi inte varit tillräckligt tydliga, och vi har redan gjort ändringar i redovisningen.
Riksrevisionen understryker det faktum att metoden inte överensstämmer med den som används av Statistiska Centralbyrån (SCB) för att ta fram den statistik som Almi själv jämför sig med.
Samtidigt konstaterar de att en del av ansvaret också vilar på regeringen som heller inte efterfrågat bättre redovisning – och som brister i sin styrning av bolaget även på andra plan.
Bland annat riskerar flera av målen som regeringen satt upp att krocka med varandra, förklarar Emilia Johansson och tillägger att det i ägaranvisningen heller inte framgår hur Almi ska gå tillväga för att uppnå dessa.
Näringsminister Ibrahim Baylan (S) säger att han nu ordentligt ska analysera Riksrevisionens granskning.
– Och jag är utan tvekan beredd att vidta de åtgärder som krävs, säger han.