Naturhistoriska JO-anmäler Västarvet

Striden om de siamesiska tvillingarna trappas upp. Nu har Naturhistoriska museet i Göteborg JO-anmält Västarvet för brott mot museilagen.

Det är flera år av stridigheter och diskussioner mellan Naturhistoriska museet och Västarvet (som förvaltar Västra Götalandsregionens naturoch kulturarv) som nu resulterat i en JO-anmälan för brott mot museilagen, vilket Dagens Nyheter var först med att rapportera om.

Bråket intensifierades förra året när Västarvet beslutade att de mänskliga kvarlevor som finns samlade på Naturhistoriska museet ska gallras ut och skickas tillbaka till sina ursprungsländer eller begravas.

Utrensningen gäller framförallt kranier, skelettbitar och anatomiska kroppsdelar i formalin som använts i utbildningssyfte – och det uppmärksammade och omdiskuterade siamesiska tvillingpar från 1863 som funnits i museets ägo i många, många år.

Beslutet har fått museets personal, inte minst försteintendent Magnus Gelang att gå i taket. Enligt honom måste alla etiska beslut grundas på saklighet och kunskap, inte styras av politiska uppfattningar.

– Det är en viktig fråga och kulturdepartementet är tydlig på den punkten, sådana här beslut ska fattas av sakkunniga personer, sade Magnus Gelang till GP förra månaden.

Anmälan till justitieombudsmannen grundas i att personalen på Naturhistoriska menar att det finns politiska motiv bakom Västarvets beslut om att gallra ut mänskliga kvarlevor på museet.

Det är naturvårdsintendent Leif Lithander som står bakom anmälan till JO och i den understryker han att ”den etiskt känsliga frågan kring mänskliga kvarlevor på Göteborgs Naturhistoriska Museum har av Västarvsledningen hanterats på ett formellt felaktigt sätt”. Och inte nog med det. I sin JO-anmälan skriver Lithander också att hela processen kännetecknas av ”okunnighet och dåligt underbyggda påståenden.”

– Jag har varit på Naturhistoriska i 35 år och har sett kräftgången sedan vi kom in i Västarvet, säger han till GP.

– Nu hoppas jag att den nya museilagen ska prövas ordentligt. Den tillkom i syfte att hindra sånt här, för att museerna ska vara självständiga. Det är här kunskaperna finns. Västarvets beslut är ett typiskt missbruk, säger Leif Lithander.

Magnus Gelang instämmer.

– Det är viktigt att man prövar museilagen, särskilt eftersom det är en relativt ny lag.

Samtidigt är frågan om hur mänskliga kvarlevor ska hanteras på Sveriges museer mycket större än förtroendekonflikten mellan Naturhistoriska och Västarvet.

I våras gav regeringen i uppdrag till Riksantikvarieämbetet att färdigställa en handledning för hur museerna ska behandla sina kvarlevor. Den blir offentlig i januari 2020.

Gunilla Eliasson, förvaltningschef på Västarvet, avböjer att kommentera JO anmälan till GP, med hänvisning till att hon ännu inte hunnit läsa anmälan.