Amorteringskrav slår mest mot storstadsborna
Det förstärkta amorteringskravet för bolån fyller ett år i dag. Kravet innebär att många bolåntagare måste amortera mer av sitt lån varje månad. Finansinspektionen är nöjd med utvecklingen, men kritiker menar att det finns andra sätt att minska hushållens
Den 1 mars 2018 trädde det förstärkta amorteringskravet i kraft. Det innebar att nya låntagare tvingades amortera en procent mer på de lån som överskred 4,5 gånger deras bruttoårslön.
Förhoppningen var att hushållens skuldsättning skulle minska.
I januari var den årliga tillväxttakten för hushållens lån på 5,4 procent, enligt Statistiska centralbyrån, jämfört med 7,0 procent för ett år sedan. Finansinspektionen, som drev på förändringen, nöjd med utvecklingen.
– Skuldutvecklingen som helhet har fortsatt att dämpas. Vi ser också en bostadsmarknad där priserna i grund och botten står still, men där omsättningen är fortsatt god. Det är en bra bild. Priserna är höga, vi tycker inte de behöver stiga mer, säger Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen.
När det skärpta amorteringskravet infördes menade kritiker att det skulle bli svårare för unga vuxna att ta sig in på bostadsmarknaden.
I en Sifo-undersökning
som mäklarfirman Bjurfors lät göra i oktober 2018 svarade nästan var femte svensk (17 procent) i åldern 18-34 år att amorteringskravet och skuldkvotstaket som infördes i mars förra året har påverkat deras framtidsplaner. Detta kan jämföras med populationen i stort (18-79 år) där 11 procent svarade att detta påverkat deras framtidsplaner.
Men Henrik Braconier
menar att kraven inte slår hårdare mot ungas ekonomi än andra åldersgrupper. Däremot påverkas hushåll i storstäderna mer än i resten av landet.
– Kravet påverkar framför allt i Stockholm och relativt mycket i Göteborg. I resten av Sverige är det få individer, där har man inte tillräckliga höga priser och inkomster för att omfattas av kravet. Vi ser inte att det är de här kraven som hindrar unga från att komma in på bostadsmarknaden, utan att bostadspriserna har ökat mycket under lång tid. Det är det som gör att unga har svårt att komma in på bostadsmarknaden.
Robert Boije, chefsekonom på SBAB, delar inte den bilden. SBAB har gjort en egen beräkning av hur mycket extra en person som köper en genomsnittlig etta i olika städer måste amortera. I Göteborg skulle det för en ung vuxen med en månadsinkomst på 33 500 kronor som köper en etta för 2 169 400 kronor innebära 2 802 kronor extra amortering per månad jämfört med de som tog lån innan kravet infördes.
– Finansinspektionen säger förvisso att många unga redan är begränsade av att de har en låg inkomst, men det är ganska många som tjänar det där. Jag tycker det är ett svagt argument. Det är klart att det där är en väldigt stor skillnad med tanke på hur det såg ut tidigare, säger Robert Boije. Henrik Braconier håller inte med. – Nej, det är klart att det finns unga som har höga inkomster, men inte fler än vad det är som är äldre. Snarare tvärtom. Sen är det klart att det är en svår situation för unga, för priserna är väldigt höga.