En pålitlig bil för strävsamma vardagar

Under vissa perioder har Toyota RAV4 varit världens mest sålda suv. Den nya generationen är kraftigt omarbetad och lockar med flera kloka egenskaper. Frågan är bara hur inbjudande den är som bilupplevelse.

Med första RAV4 visade Toyota vägen för den moderna suven: personbilskomfort, lättkörd och med en lekfull aura av äventyr utan machoinslag.

Ordern kom från högsta ort: inga fler tråkiga bilar. Det kan låta enkelt, men vad menade egentligen Toyotas koncernchef Akio Toyoda när han satte ned foten för några år sedan?

Svaret kan möjligen sökas i nya Toyota RAV4, märkets mellanstora suv-modell. När den första modellen presenterades 1994 var den nyskapande. Dittills hade suvar varit rena terrängbilar, ofta baserade på chassit från en lätt lastbil med komfort och väghållning flera snäpp under vanliga personbilar.

Med första RAV4

visade Toyota vägen för den moderna suven: personbilskomfort, lättkörd och med en lekfull aura av äventyr utan machoinslag. Sedan dess har den utvecklats i flera steg och för varje generation blivit mer mogen och tillrättalagd. Den nya bilen – den femte generationen – är på några millimeter när lika stor som den närmaste föregångaren. Den ska ändå vara rymligare tack vare bättre paketering som följer av en ny och mer flexibel plattform.

Till Sverige kommer den endast som hybrid där bensinmotorn på 2,5 liter kompletteras med en eller två elmotorer. Enligt Toyota valde 85 procent av de europeiska RAV4-köparna 2018 hybridversionen och företaget räknar med 90 procent för det nya exemplaret.

Batteriet går inte att ladda med sladd, Toyota håller fast vid sin ursprungliga lösning (från första Prius 1997) där förbränningsmotorn samt återvunnen bromskraftsenergi petar in energi i batteriet. En laddhybridversion lär vara på gång.

Jag provkör först den fyrhjulsdrivna versionen, där elmotor nummer två står för driften av bakhjulen. Det finns alltså ingen mekanisk förbindelse mellan fram- och bakaxel. Föregångaren fick kritik för att fyrhjulsdriften var senfärdig och otillräcklig. Det säger sig Toyota ha åtgärdat och några kilometer på en enkel men bitvis slabbig terrängsträcka vittnar om att man nu åtminstone grejar start i hal backe.

Bensinmotorn är helt

nyutvecklad och skiljer sig från dagens ”norm” genom att inte ha turbo. Tack vare så kallad Atkinsonprincip för förbränningen har den enligt Toyota en verkningsgrad på 41 procent, att jämföras med cirka 30 procent för vanliga Ottomotorer.

Fartresurserna är fina när alla tre motorerna samverkar, men bensinmotorn är högljudd och lite rå i gången. Överlag är ljudkomforten inte någon paradgren och landsvägskomforten är bara på topp så länge underlaget är slät asfalt.

Överlag är Toyota

RAV4 även i sitt nya utförande en prydlig, aningen sammanbiten leverantör av transporttjänster under en lång rad strävsamma vardagar där väder och väglag knappast aldrig kommer att utgöra något hinder. En allsidig och klok suv – men från att ha varit ensam i sin genre är denna storleksklass numera ett getingbo där snart sagt varje biltillverkare vill vara med.

Akio Toyodas order om roligare bilar må ha tagit nya RAV4 flera steg i rätt riktning, men någon sprittande bilupplevelse är den ännu inte.