Lyckad SU-satsning på vårdbiträden
Efter 25 års frånvaro gjorde sjukvårdsbiträdena comeback på Sahlgrenska 2017. Förhoppningen är att de ska lösa delar av den personalbrist som finns inom vården. – Det är en personalkategori som är här för att stanna, säger områdeschef Boel Mörck.
Nyheter: Under 2017 gjorde sjukvårdsbiträdena comeback på Sahlgrenska universitetsjukhuset (SU). Ett 30-tal personer utbildades och anställdes – och nyligen togs ett beslut om att infoga projektet i den ordinarie verksamheten.
– Det är en personalkategori som är här för att stanna, säger Boel Mörck som är chef över SU:s område 2.
Efter många år fasades yrkeskategorin sjukvårdsbiträden ut från Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) i början av 90-talet. Enligt dåtidens ideal skulle sjuksköterskor och undersköterskor istället göra så mycket som möjligt av jobbet inom vården.
Men 2017 gjorde de comeback i ett försöksprojekt. Ett 30-tal personer utbildades och anställdes – och i december 2018 togs ett beslut om att infoga projektet i den ordinarie verksamheten.
– Det är en personalkategori som är här för att stanna, säger Boel Mörck som är chef över SU:s område 2.
Anledningarna till sjukvårdsbiträdenas återkomst är framförallt två:
Ŕ 7jj \h_]ŃhW j_Z \Ńh Wjj bĩjW i`kasköterskor och undersköterskor fokusera mer på den patientnära vården.
Ŕ 7jj idaW jhŃiabWhdW \Ńh f[hiener som vill testa på att jobba inom vården.
I dag har 55 sjukvårdsbiträden gått den tio veckor långa utbildningen. En dag i veckan har de studerat, resten av tiden har de gått bredvid en undersköterska.
En av dem
som tillhörde den första kullen var Madelene Svahn som i dag är anställd på strokeavdelning 354 på Östra sjukhuset. Det var när hon jobbade som lokalvårdare på Mölndals sjukhus som hon hörde talas om projektet.
– Då nappade jag på en gång. Jag vill jobba inom vården. Det har jag alltid velat göra. Då skickade jag en ansökan fort som attan.
Arbetsuppgifterna har förändrats och finjusterats under tiden projek- tet varit igång. Numera involverar det bland annat att sköta personlig hygien och toalettbesök för patienterna, ordna med beställningar och desinfektionsarbete.
– Nu är vi med i omvårdnaden på ett annat sätt än innan. Sen gör vi frukostvagnarna med kaffe och grejer och fyller på skåp. Vi går också på ringningar och hjälper till. Jag tycker att det har fungerat bra, säger hon.
Felipe Saavedra är undersköterska och ser många fördelar med att ha fått en ny yrkeskategori som kollegor.
– I morgonarbetet är vi mer fokuserade på patienten när sjukvårdsbiträdena sköter frukosten. Det gör att man får mer tid och kontakt med dem och kan följa dem ännu mer. Man har också mer tid om det är någon omläggning eller blodprovstagning, säger han.
Alexander Rawsthorne är vårdenhetschef på avdelningen och har varit med om att utveckla projektet. Han påpekar att det är stor skillnad på sjukvårdsbiträdena i dag och de som fanns för 30 år sedan.
– Vi kan inte jämföra ens med hur det var för tio år sen. Patienterna är annorlunda och mer svårt sjuka i dag. Vi fick börja på ruta noll. Det här är någonting som vi har fått skapa själva.
Han ser väldigt positivt på att sjukvårdsbiträdena nu har gjort ett återintåg på SU.
– Vi saknar personal och behöver en inkörsport där man kanske inte alltid har den formella utbildningen, men där man kan utvecklas i framtiden till att bli undersköterska, sjuksköterska, läkare eller annan tekniskt kunnig personal som sjukhuset behöver, säger han.
I mars ska 18 nya personer påbörja utbildningen till sjukvårdsbiträden. Samtidigt ska då också 17 sjukvårdbiträden börja utbilda sig till undersköterskor på halvfart.
Områdeschef Boel Mörck menar att sjukvårdsbiträdena kommer att bli allt fler mer framöver.
– Ja, i takt med att övriga områden testar, säger hon.
Vi saknar personal och behöver en inkörsport där man kanske inte alltid har den formella utbildningen Alexander Rawsthorne Vårdenhetschef