Skärmen och psykisk ohälsa

Har du svårt att sluta snegla på mobilen? Mobiler och sociala medier är sinnrikt utvecklade för att vara så beroendeframkallande som möjligt. Samtidigt får den ständiga uppkopplingen konsekvenser för vår hjärna, säger hjärnforskaren Anders Hansen.

Vetenskap: Forskare jämför vissa sociala medier med heroin eftersom de är byggda för att vara beroendeframkallande – samtidigt ökar den psykiska ohälsan bland ungdomar i allmänhet och flickor i synnerhet.

Vad är det egentligen vi utsätter oss för? Håller vi på med ett gigantiskt experiment där vi själva och våra barn ingår? funderar han och hans forskarkollegor kring fenomenet digitalisering.

Anders Hansen är psykiatriker, verksam vid Karolinska Institutet, och har även fått flera priser för sin tidigare bok Hjärnstark. Nu är han aktuell med sin nya bok Skärmhjärnan där han resonerar kring hur den förändring vi sett i mänskligt beteende under de senaste tio åren – i termer av hur vi kommunicerar och jämför oss med varandra – är extremt omfattande och sannolikt påverkar oss mer än vi tror. Så hur påverkas hjärnan av mobiler och digitala verktyg?

– Utvecklingen går så fruktansvärt fort och forskningen är i sin linda. Men redan i dag vet vi att de stjäl vår uppmärksamhet och koncentration (mobilen stör vår koncentration och vårt minne bara av att finnas i närheten, trots att den inte används), påverkar prestation och minne negativt (fokus behövs för att skapa långtidsminnen – mobilen försvårar inlärningen), gör oss ointresserade av vår omgivning, gör oss mer stressade och oroliga. De är riskfaktorer för depression, och inte minst skapar de sömnsvårigheter, säger Anders Hansen.

Antalet personer som söker psykiatrisk vård för sömnsvårigheter har ökat kraftigt de senaste åren. Bland unga handlar det om en ökning på 500 procent. Ju mer tid framför skärmar, desto vanligare med sömnsvårigheter, berättar han. Särskilt tydligt är det hos tjejer, kanske för att de ägnar mer tid åt sociala medier än killar som oftare spelar spel. Många tjejer upplever att de alltid måste vara uppkopplade för att inte missa något. Dessa ständiga dopaminkickar tillsammans med stressen över att hela tiden vara närvarande och jämföra sig med andra gör det särskilt svårt att sova.

Barns hjärnor är sannolikt är mer utsatta än vuxnas. Dels genom att de lägger mer tid på internet, dels genom att deras hjärnor fortfarande är formbara. Anders Hansen refererar till en stor undersökning om internetvanor som visar att var fjärde spädbarn (0–12 månader) använder internet. Mer än hälften av alla tvååringar använder nätet varje dag. Från skolåldern och uppåt är det nära hundra procent. Och bland elvaåringarna har 98 procent en egen mobil. Svenska tonåringar tillbringar dagligen tre-fyra timmar med sina mobiler. Att frontalloben är outvecklad hos barn och ungdomar (den mognar först i tjugofemårsåldern) gör att vår digitala teknik blir ännu mer lockande för dem, konstaterar han.

– Vi vet vad som skyddar mot psykisk ohälsa och stress: att sova ordentligt, vara socialt och fysiskt aktiv samt äta hälsosam mat. Lägger vi dagligen flera timmar på mobilen tar vi bort tid för dessa aktiviteter.

Han berättar om den stora engelska studie där mobiler förbjöds i flera skolor, och där följden blev att studieresultaten förbättrades. De elever som hade svårt för sig i skolan förbättrade sina resultat extra mycket.

– När vi studerar hjärnan är det så uppenbart att vi är utvecklade för något annat. Vi behöver ta hänsyn till vissa mekanismer i vår biologi. Vi är exempelvis extremt lättdistraherade och ser faror överallt, vilket har varit en evolutionär fördel. Men det är ett beteende som skapar låggradig men ständig stress när uppmärksamheten stjäls av mobilen.

Stressystemet har utvecklats för att hjälpa våra förfäder att överleva i en farligare värld än vår. Men fortfarande är det samma system i hjärnan som är aktivt när vi blir stressade av psykosociala orsaker – som att inte få tillräckligt många ”gilla”. Den ständiga jämförelsen som sociala medier bidrar till undergräver vårt självförtroende, berättar han. Två av tre användare på Facebook och Twitter uppgav vid en förfrågan att de kände sig otillräckliga. Vad de än gjorde så räckte det inte. Det fanns alltid någon annan som var smartare eller mer framgångsrik än de själva.

I en undersökning av tonåringar och unga vuxna uppgav 70 procent att bilden av den egna kroppen blev mer negativ av Instagram. I en annan studie uppgav nästan hälften att sociala medier gjorde att de kände sig oattraktiva.

– Vi mår inte bra av den här ständiga jämförelsen. Den kan vara rent toxisk för en del. Vi är av naturen flockdjur, där social hierarki är grundläggande. Dessa mekanismer spelas ut i det moderna samhället. Signalen du får i sociala medier är att du är sämst.

Samtidigt varnar forskare för hur narcissismen ökar till följd av sociala medier, hur vi alltmer fokuserar på oss själva och struntar i hur andra har det.

Dopaminet spelar en viktig roll i hjärnans belöningssystem, I tonåren är dopaminaktiviteten som högst. Men även mobilen får nivåerna att stiga. Den hackar rakt in i ett antal grundläggande mekanismer i belöningssystemet, säger Anders Hansen. För varje ny sida på datorn eller i mobilensläpper hjärnan ut dopamin och följden blir att vi gillar att klicka oss vidare.

– Smarta företag utnyttjar detta. Det faktum att hjärnan överbelönar osäkra utfall gör oss besatta av våra telefoner. Kanske har jag fått ett like? Detta är tillverkarna av exempelvis Facebook medvetna om. Ibland håller de inne på tummar upp för att trigga vårt belöningssystem maximalt, berättar han.

Samtidigt tycks de som är mest insatta i tekniken inse att man gör klokt i att begränsa den. Som när Justin Rosenstein, som skapade ”gilla”-funktionen i Facebook, bestämde sig för att ha restriktioner i hur han använde Facebook och helt slutade med Snapchat – som han för övrigt jämfört med heroin vad gäller förmågan att skapa beroende, säger Anders Hansen.

– Eller Apples grundare Steve Jobs, som var restriktiv med att låta sina barn använda iPads eftersom han ansåg att de var för beroendeframkallande.

Så hur ska vi förhålla oss till mobilen? Tekniken ska förhålla sig till oss, inte tvärtom, anser han. Mobiler och sociala medier är sinnrikt utvecklade för att vara så beroendeframkallande som möjligt. Men de kan utvecklas på ett annat sätt. Om vi bestämmer oss för att vi vill ha andra produkter kommer vi också att få det.

Det är ett beteende som skapar låggradig men ständig stress när uppmärksamhet stjäls av mobilen anders Hansen Hjärnforskare och psykiatriker vid Karolinska Institutet