Rummet vidgar sig när enskildheterna möts

Ricio Bolaños basklarinett, Heather Roche basklarinett Musik av Pierluigi Billone Levande Musik, Teater Trixter

I flera av den italienske tonsättaren Pierluigi Billones verk finns referenser till Andrej Tarkovskijs film ”Nostalghia”. Ett av dessa stycken heter ”1+1=1” och refererar till en sekvens där den missförstådde och utstötte bydåren Domenico förklarar inskriptionen på väggen till sitt hus med att droppa olja i handen. ”En droppe plus en droppe skapar en större, inte två droppar.”

Billones stycke är

skrivet för två basklarinettister som framför den lågmälda musiken med ett tydligt avstånd mellan sig. Det handlar om hur ljuden färdas, och hur det uppstår skiftningar i ett till synes monokromt material. Tarkovskijreferensen pekar mot ett inre rum, en enhet innanför de enskilda momenten.

När det drygt 80 minuter långa verket framförs på Teater Trixter i Göteborg, sitter de båda klarinettisterna Heather Roche och Ricio Bolaños mittemot varandra med kanske fyra meter mellan notställen. De extremt tysta klangerna, som då och då avbryts av mer expressionistiska utbrott, bildar en gemensam kropp. Efterhand hör man också, här och där, enskilda stavelser från de båda musikerna, ett slags rytmiserat mummelspråk som mot slutet får en allt större plats i stycket.

Det är i

vissa avseenden ett under att den här konserten äger rum. Det var ursprungligen tänkt att Bolaños skulle framföra stycket tillsammans med den spanske basklarinettisten Gustavo Dominguez. Men i början av veckan var Dominguez tvungen att ställa in sin medverkan, och på kort varsel fick den Londonbaserade musikern Heather Roche ta hans plats. Det är ytterst svårspelad musik som kräver en speciell form av balans i utförandet. Men Bolaños och Roche har en sällsam förmåga att få fram mikroskillnaderna i musiken och tolkningen är lika känslig som virtuos. Det är också fint att konstatera hur väl trafikbruset från Götaleden glider ihop med de tysta klangerna. Det markerar bara ytterligare musikens undersökande karaktär.

Pierluigi Billone är född 1960 och sedan många år baserad i Wien. Han har varit elev till tonsättarna Salvatore Sciarrino och Helmut Lachenmann, och liksom dessa har han intresserat sig för skrapljuden, tystnaderna som upphäver den linjära tiden, musikens grus. Det är också detta som sker i ”1+1=1”. När enskildheterna möts vidgar sig rummet.