Nu vill huliganerna ta makten över klubbarna
En organiserad attack mot fotbollens själ ägde rum i derbyt mellan IFK Göteborg och Gais i måndags kväll. På en given signal skickade ett fyrtiotal ”supportrar” fyrverkeripjäser ut över arenan, till fara för många, och matchen fick avbrytas. Forskaren Tor
Det är inte första gången huliganer ställer till det i samband med fotbollsmatcher. Det är inte heller första gången IFK Göteborgs supportrar är direkt inblandade i våldsamheter. Redan 1916 utbröt kravaller då USA:s landslag besökte den då nybyggda arenan ”Gamla Ullevi”. Men dessa kravaller var inte organiserade utan uppstod spontant på grund av att publiken inte tyckte att det amerikanska laget uppträdde ”sportsligt”.
IFK Göteborgs supportrar var också inblandade i det som brukar betecknas som det första huliganupploppet i modern tid. I sista omgången 1970 var IFK tvungna att ta poäng i bortamatchen mot Örebro för att inte ramla ur serien. Då IFK låg under när tio minuter återstod stormade den tillresta blåvita publiken, som till och med fick sitta på löparbanorna, planen för att matchen skulle avbrytas. Detta var en spontan handling och en resultatrelaterad huliganism.
Under 1970 organiserade sig supportrarna, enligt engelsk modell, i supporterklubbar. Det våld som då ägde rum var i första hand riktat mot motståndarna och deras supportrar. Under 1980- och 90-talet sker därför en rad uppgörelser mellan de olika klubbarnas huligangrupperingar. Ibland på läktaren, men inte allt för sällan på en avlägsen parkeringsplats långt bort från såväl matcharena som polis. Man slogs helt enkelt om att ha makten över sitt egna revir (läktaren, puben, staden).
Om slutet av 1900-talet kännetecknades av denna revir-huliganism som riktar sitt våld ut mot ”de andra” så börjar nu en ny typ av huliganism att ta form. Falanger inom supportergrupperna började rikta sitt missnöje mot den egna föreningen. Gentemot den egna klubbledningen började man nu ställa ultimatum om till exempel biljettpriser eller vilken sektion som skulle vara deras egen. Men inte nog med detta. Med det våldskapital man var i besittning av började man också att sätta press på moderföreningens inre liv och ställa krav på avgång av tränare, spelare och klubbledning.
I stället för att slåss med motståndarhuliganer uppsökte man såväl ledare som spelare inom den egna klubben. Incidenter som ett avhugget grishuvud utanför Hammarbys klubbstuga, hotfulla besök under träningspass, hotfulla brev till spelare och ledare har blivit vardagsmat för de klubbar som drabbas. Den organiserade huliganismen är ute efter inflytande och makt och pilarna är framförallt riktade inåt, mot den egna klubben. Huliganismen har förändrats. Från spontana oplanerade incidenter till en organiserad maktapparat.
Vad som ligger bakom måndagens fyrverkeri-inferno vet vi i dagsläget inte. Men att det i grunden rör sig om en organiserad maktdemonstration –”Vi äger läktaren” – torde vara uppenbart. Nu är det dags för alla fotbollsälskare att skapa motmakt!
Tore Brännberg är doktor i socialpsykologi och specialiserad på huliganism, verksam vid institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet.
Falanger inom supportergrupperna började rikta sitt missnöje mot den egna föreningen