Snart rivs det vid Pustervik
Nyheter: 130 nya lägenheter ska byggas i Pusterviksområdet. Men det innebär också att tre hus från 1860-talet rivs. Nybyggena blir fem till åtta våningar, mycket högre än de gamla kåkarna.
I Pust er viks området ska det byggas över hundra nya lägenheter och tusentals kvadratmeter lokaler. Men projektet innebär också att klassiska hus från 1860-talet måste rivas, något som länsstyrelsen nu har gett grönt ljus till.
– Det blir en ny port in till Järntorget, säger Hampus Magnusson (M).
I hörnet mellan Järntorgsgatan och Brogatan, alldeles vid Rosen lunds kanalen, ska det i framtiden byggas 130 nya lägenheter och 2300 kvadratmeter lokaler för butiker och andra verksamheter. Detaljplanen har både passerat byggnadsnämnden och kommunstyrelsen, som i bred enighet godkänt den. Nu återstår bara slutgiltigt beslut i kommunfullmäktige.
– Det blir ett väldigt välkommet tillskott och en ny port in till Järntorget från andra sidan, säger Hampus Magnusson (M), kommunalråd med ansvar för stadsutveckling.
Detaljplanen innebär att byggnadshöjden kommer att höjas markant. Från dagens två våningar ska det i framtiden vara en höjd på fem till åtta våningar på byggnaderna.
Detta innebär också att tre hus från 1860-talet rivs. Ytterligare ett hus från samma årtionde, vid Brogatan 2, kommer dock att bevaras och restaureras eftersom det anses vara en byggnad med högt kulturmiljövärde. För den byggnaden innehåller detaljplanen också rivningsförbud och skyddsbestämmelser.
De planerade rivningarna har varit kontroversiella, 2017 skrev GP om arkitekter som drog igång en namninsamling för att rädda husen.
Projektet är en balansgång eftersom området är ett så kallat riksintresse för kulturmiljö. Men efter granskning har länsstyrelsen givit klartecken. ”Länsstyrelsen bedömer att förslaget innebär en skada på kulturmiljön men inte påtaglig i miljöbalkens mening”, skriver myndigheten.
– Vår bedömning är att det här kommer gå att utföra på ett bra sätt, konstaterar kommunalrådet Daniel Bernmar (V).
Den västra delen av området, som kallas för kvarteret Röda bryggan, är det enda som finns kvar av den utbyggnad som skedde efter att Göteborgs försvarsvallar revs i början av 1800-talet. Sedan dess har husen byggts om vid ett antal tillfällen.
När ärendet var uppe i kommunstyrelsen förra veckan betonade stads ledningskontoret i sittunderlag att detaljplanen inte tagit hänsyn till behovet av kommunal service i form av förskolor och skolor. Precis intill området har nyligen det stora byggprojektet på Masthuggskajen dragits igång.
Tjänstemännen på stadslednings kontoret konstatera ratt de olika detaljplanerna sammantaget kommer att ”addera till ökande underskott på tillgång till förskoleplatser och grundskoleplatser”.
– Vi vill ändå trycka på att det enda som är viktigt är skollokalerna. Vi måste få med oss de övriga lokalerna som krävs när det byggs nytt, säger kommunalrådet Jonas Attenius (S).
”
När en arkitekt säger att något är nydanande och spännande då ska man dra öronen åt sig för då blir det jättefult Jörgen Fogelklou (SD)
Sverigedemokraternas kommunalråd Jörgen Fogelklou är missnöjd över den tilltänkta utformningen av husen. Partiet föreslog i kommunstyrelsen att ärendet återremitteras och att byggnaderna bör efterlikna 1800-talsbebyggelsen i Linnéstaden. Men partiet har inte vunnit något gehör för sitt förslag.
– När en arkitekt säger att något är nydanande och spännande då ska man dra öronen åt sig för då blir det jättefult tycker jag, säger han.