Präst förlorar rätten att utöva sitt ämbete
En präst i Göteborgs stift fråntas rätten att utöva prästämbetet i Svenska kyrkan. Detta efter att personen låtit viga sig som biskop i en annan kyrka.
Det var efter att prästen hösten 2018 valdes till biskop i Missionsprovinsen som domkapitlet i Göteborgs stift inledde en tillsynsärende. Biskopen i Göteborgs stift, Susanne Rappman, hade uppmanat prästen att avsäga sig sin rätt att utöva prästämbetet, utan att få gehör. I stället vigdes prästen in som biskop i Missionsprovinsen i april 2019.
Missionsprovinsen är ett kristet samfund som bildades av präster som ansåg att Svenska kyrkan rört sig i en allt för liberal riktning. Man motsätter sig kvinnliga präster och samkönade äktenskap.
Men här handlar konflikten om principer, och inte om sakfrågor. Kyrkoordningen, Svenska kyrkans regelverk, är tydligt: man kan inte verka som präst samtidigt som man är biskop i ett annat samfund.
I sitt beslut skriver Göteborgs domkapitel:
”Missionsprovinsen har egna vigningar av såväl biskopar som präster. När vigningar sker bekräftas att det är fråga om en brytning med Svenska kyrkan. Det är kyrkan som viger biskopar och präster, olika rörelser inom Svenska kyrkan gör inte det och kan inte göra det. Missionsprovinsen är alltså en kyrkogemenskap utanför Svenska kyrkan.”
I varje stift
i Svenska kyrkan (det finns totalt 13 regionala stift i Sverige) finns en biskop som utövar tillsyn över präster och diakoner. Icke-territoriala stift – som Missionsprovinsen – erkänns inte inom Svenska kyrkan, skriver domkapitlet i sitt beslut.
– Att frånta en präst rätten att utöva prästämbetet är ett betydelsefullt beslut för prästen i fråga. Därför har domkapitlet gjort en grundlig utredning och prästen i fråga har fått möta utredningsgruppen och fått ge sin syn på utredningen innan domkapitlet fattade sitt beslut, säger Susanne Rappman, biskop i Göteborgs stift i ett pressmeddelande.
Prästen är dock av en annan uppfattning, och säger i ett utredningssamtal från april att Missionsprovinsen är en del av Svenska kyrkan, som förvaltar dess arv. Prästen menar vidare att Svenska kyrkan genom att inte verka för kyrkogemenskap med Missionsprovinsen brutit mot sina förpliktelser om att verka för kyrklig enhet, och att det går att kombinera prästämbetet i Svenska kyrkan med uppdrag som biskop i Missionsprovinsen.
Domkapitlets beslut, undertecknat av biskop Susanne Rappman, att prästen brutit mot de löften hen givit i samband med sin prästvigning, och att detta löftesbrott är av sån allvarlig art att det inte finns något annat alternativ än en obehörighetsförklaring.
Rappman vill inte
uttala sig utöver pressmeddelandet, men hennes pressekreterare Torgny Lindén säger till GP att fall som dessa är ovanliga. Men också om att det inte rör sig om en uteslutning.
– Präst blir man ju genom en vigning, och en vigning kan man inte ta tillbaka. Men personen kan inte söka en tjänst inom Svenska kyrkan, och kan inte utföra nattvard, vigsel eller dop inom Svenska kyrkan, säger Torgny Lindén.