Komplex arbetssituation för lärare
Reportage: Det är terminstartstider. I dag ägnar vi söndagsreportaget åt skolan. Föräldrar i välbärgade områden lägger sig i lärarnas arbete samtidigt som lärare i andra stadsdelar kämpar för att överhuvudtaget få kontakt med föräldrar. ”Vissa föräldrar ser sig mer som kunder och kunden ska alltid ha rätt”, säger Andrea Meiling, ordförande i Lärarförbundet region väst.
Samtidigt får många gymnasieelever i Göteborg ett högre slutbetyg än deras resultat på nationella provet. ”Vissa elever på andra skolor kan få bättre betyg för att läraren gör det så enkelt som möjligt”, säger Saoen Ali, 18, om de skiftande betygen mellan olika skolor.
Föräldrar i välbärgade områden lägger sig i lärarnas arbete – ett stort arbetsmiljöproblem, menar facket. Samtidigt kämpar lärare i andra stadsdelar för att överhuvudtaget få kontakt med föräldrar. – Det är viktigt att den treenigheten fungerar för en bra skolgång: föräldrar, lärare och elev, säger Andrea Meiling, Lärarförbundet.
Andrea Meiling är ordförande i Lärarförbundet region väst. Hon berättar att man sett samma tendenser sedan slutet av 90-talet.
– Föräldrarna ser sig mer som kunder och kunden ska alltid ha rätt.
Men det finns skillnad i hur mycket föräldrarna försöker påverka skolan.
– Det finns områden där man söker med ljus och lykta efter föräldrasamarbete. Men kommer man från ett område med bra ekonomi tycker man att man ligger skyhögt över läraren och kan lägga sig i, säger Andrea Meiling.
Matts Tohver har varit lärare i 36 år. Nu jobbar han sedan flera år tillbaka på högstadieskolan Trulsegårdsskolan i Torslanda. Han vittnar om att det blivit allt vanligare att föräldrar ifrågasätter hans och kollegornas arbete.
– De första tio åren jag jobbade som lärare tror jag inte det var en enda förälder som hörde av sig. Man såg snarare skolan som en kunskapsinstitution dit man skickade sitt barn. Jag tror föräldrarna har lärt
sig att de är köpare av en tjänst och förväntar sig kunna påverka. Det kan vara så att om ett prov inte rättas i tid undrar föräldrarna var resultatet är.
Jessica Beunis är
rektor på Trulsegårdsskolan. Hon har erfarenhet av att arbeta i skolan sedan 15 år tillbaka och kan se skillnad i föräldrarnas syn på skolan. Hon upplever att respekten för lärarkåren förändrats.
– Ifrågasättandet har ökat de senaste fem åren, det har alltid funnits engagerade föräldrar, men nu finns en skillnad i förhållningssättet till lärarna och dess undervisning. Förr såg man mer upp till oss.
Där hon tidigare arbetade som lärare var det en annan socioekonomisk verklighet än i Torslanda, berättar hon.
– Man hade en annan respekt och tillit till lärarna som delvis grundade sig i att utbildningsnivån hos vårdnadshavarna var annorlunda än lärarnas.
Här är många av föräldrarna egenföretagare eller har höga positioner i sina yrken – något som kan spegla sig i hur de agerar som föräldrar.
– Vi har en genuint intresserad föräldrakår och det är i grund och botten bra. De är vana med att ha inflytande och intresserar sig. Men det som blivit vanligare är att föräldrar i högre grad ifrågasätter oss. Det kan handla om gruppindelningar, klassindelningar, till viss del innehållet av lektionen och så betygen, som verkligen är den delen där vi får flest frågetecken.
För att skydda lärarna från att få samtal hem på kvällen rekommenderas lärarna på Trulsegårdsskolan att inte lämna ut sina privata mobilnummer. Och istället för att ha egna jobbtelefoner delar varje arbetslag på en telefon.
– Vi försöker hålla det till att föräldrarna ringer till skolan. För vad skulle hände om alla hade en telefon? säger Jessica Beunis.
Under de delar av skolåret då betygssättningen sker uppskattar Jessica att samtliga av de ungefär 45 lärarna som arbetar på skolan får någon typ av kontakt från föräldrarna.
– Det kan vara att föräldern har suttit hemma och pluggat med eleven och och upplever att kunskapen då satt så bra, och sen när betyget är satt förstår inte föräldern varför barnet inte fått ett högre betyg. För många föräldrar är E ett dåligt betyg, även om det är godkänt.
Är det ett arbetsmiljöproblem?
– För vissa lärare är det det. Föräldrarna har rätt till ett visst inflytande – men hur mycket står ingenstans. Det blir en vågskål där vissa lärare delar med sig av terminsplaneringen, andra delar med sig av väldigt mycket, till och med lektionsplaneringar.
Petra Last är
rektor i Billdal och även hon upplever att föräldrar kan ifrågasätta deras arbete.
– Det ser olika ut jämfört med förr, men det behöver inte handla enbart om skolan. Min erfarenhet av föräldrapåverkan är generellt positiv, vi vill ha engagemang. Men till föräldrar som vill ifrågasätta vårt arbete är önskan att man ska lita på vår profession, lita på att vi gör vårt jobb, att vi kan vårt jobb och att vi vill eleverna väl och att de ska lyckas.
På andra sidan
stan – i Hammarkullen, arbetar Else-Marie Hallqvist som rektor på Nytorpsskolan med elever från årskurs fyra till nio. Där lever många av eleverna i en annan socioekonomisk verklighet än i exempelvis Torslanda. Och lärarna har snarare problem med att överhuvudtaget få kontakt med föräldrarna.
– Min upplevelse är att vi kämpar för att skapa ett engagemang från föräldrarna på skolan. För att barnet ska nå så långt som möjligt måste hem och skola samarbeta. Det finns inga föräldrar som inte vill att sitt barn ska lyckas, men man kanske kommer från en kultur där det är ganska stort avstånd till en myndighet och sen är även språket en barriär förstås.
Ett exempel på
hur svårt det kan vara att få samarbete med föräldrarna uppstod i våras när ett föräldramöte för nya elever skulle hållas.
– Vi hade ett första föräldramöte för våra nya fyror. Då kom nio föräldrar på 74 elever. Det säger en hel del, barnet ska byta skola. Vi förväntar att man som förälder är jätteintresserad av den nya skolan, säger hon.
För att nå föräldrarna har man gjort en hel del åtgärder. Ett sätt är att de bytt namn och form på föräldramötena.
– Första föräldramötet blir en föräldrafest där man tar med mat. Då kommer betydligt fler än annars, säger Else-Marie Hallqvist.
Terje Adkins arbetade
som lärare i Angered i 24 år innan han började ägna sig helt åt det fackliga arbetet i januari. Han vittnar om att föräldrarna har haft stor respekt för lärarnas arbete.
– Jag har inte märkt av att man ska påvisa hur vi ska göra, man har stor respekt för vår profession. De enda gångerna man hör av sig och är bekymrad är när det varit stök i klassrummet och om umgänge bland kamraterna. Men det är extremt sällan någon som försöker påpeka brist i undervisningen, säger han.
”
Jag tror föräldrarna har lärt sig att de är köpare av en tjänst och förväntar sig kunna påverka Matts tohver Lärare Trulsegårdsskolan i Torslanda